Av tradition har litteraturen varit inflytelserik i Ungern, även under kommunismen. I dag ser situationen annorlunda ut. Allt färre ungrare läser böcker och författarnas arbetsvillkor har drastiskt försämrats. Det säger en av de ungerska författare som kommer till Bokmässan i Göteborg i veckan, Noémi Szecsi.
Hon har flera framgångsrika romaner bakom sig, bland annat fick hon EU:s litteraturpris 2009 för "Kommunistisk Monte Cristo". Men nu har hon helt slutat att skriva skönlitterärt, berättar hon, och håller sig i stället till facklitteraturen. Men det har inte så mycket med arbetsvillkor att göra som med det politiska klimatet. Här i Sverige kommer regelbundet rapporter om politiker som styr såväl medier som kultur och Noémi Szecsi bekräftar till viss del den bilden. Du kan skriva vad du vill, menar hon, men försöker du stå självständig står du också utanför.
Flera av Ungerns internationellt etablerade författare, bland annat George Konrad, har vittnat om hur regimkritiker bojkottas av radio och tv. Eszter Babarczy, medieforskare och en av initiativtagarna till pressfrihetsdemonstrationerna i Budapest 2011, bekräftar bilden. Hon är också inbjuden till Bokmässan i Göteborg, med anledning av mässans andra tema - yttrandefrihet.
Under flyktingkrisen blev det extra tydligt vilket budskap regimen ville nå ut med till den ungerska befolkningen, menar Eszter Babarczy.
För att vara ett relativt litet centraleuropeiskt land med en befolkning på cirka tio miljoner har Ungern gjort ett stort avtryck i litteraturhistorien. För litteraturintresserade är Péter Esterházy, Péter Nádas och förstås Nobelpristagaren Imre Kertész välkända namn. När Bokmässan i Göteborg har temat ungersk litteratur är Esterházy det främsta namnet, men också yngre generationer finns representerade - och då är kvinnorna betydligt fler.
Hon tycker att både Krisztina Tóth och Anna Jókai har starka positioner i Ungern, men menar att det har varit svårare för kvinnliga författare att nå utanför Ungerns gränser. Kanske hänger det ihop med den machokultur som hon tycker sig se i flera östeuropeiska länder?
Det största ungerska namnet på Bokmässan är Péter Esterházy, vars nya bok "Markus-versionen" handlar om två halvbröder som deporterades till den ungerska landsbygden av den kommunistiska regimen.
Noémi Szecsi är Sverigeaktuell med en översättning av en av hennes första böcker, "Finn-ugurisk vampyr" som har publicerats i en rad länder. Några år senare kom hennes "Communist Monte Cristo" ("Kommunistisk Monte Cristo"), också den en framgång i Ungern. Full av referenser till ungersk historia var den svårare att nå utanför landets gränser med.
Judit Berg är en av Ungerns mest framstående barnboksförfattare. Flera av hennes böcker finns översatta till svenska, bland annat bilderböckerna om Simon.
En annan barnboksförfattare är Katalin Szegedi, som också är konstnär. Bland annat "Lenka" och "Palko" finns på svenska. Hon har fått en rad priser för sina illustrationer; ta gärna en titt på boken om flickan Lenka som är fylld av fantastiska bilder.
Krisztina Tóth skriver noveller, dikter och barndikter. Hennes novellsamling "Pixel" kommer på svenska nu i höst.
Ádám Bodor är född i Rumänien och var aktiv i motståndsrörelsen under Ceausescu-regimen. 1982 flyttade han till Ungern, där han har blivit en av landets stora litterära stjärnor.
Ett tema utöver Ungern är yttrandefrihet och en av de viktigaste skribenterna i vår del av världen är Masha Gessen, som ägnat många år åt att kritiskt granska Putin. På Bokmässan samtalar hon och Ian Buruma om tillståndet för yttrandefriheten i världen.
Thrillergeniet Paula Hawkins "Kvinnan på tåget" blev en bästsäljare på bara några dagar. I Göteborg är hon på plats för att tala om en ny, litterär antihjältinna - arbetslös och alkoholiserad.
Historieintresserade kan glädja sig åt att två tunga tegelstensförfattare är på plats i år: Conn Iggulden som ska prata om sin nya bokserie om Rosornas krig, samt Antony Beevor som ska samtala med Peter Englund om hur första respektive andra världskriget skildras.
Pia Landins kommande biografi om Göteborgsbandet Broder Daniel beskrivs som en underdog-saga. Sångaren och låtskrivaren Henrik Berggren samtalar med musikjournalisten Per Sinding-Larsen.
Ett annat land som får extra utrymme i år är Island. Mässbesökare kan lyssna till författare som Einar Kárason, Einar Már Gudmundsson, Arnaldur Indridason och Audur Ava Olavsdottir.
Bland de svenska författare som är aktuella med nya böcker deltar så gott som samtliga stora namn med seminarier, boksigneringar, intervjuer och annat. Kerstin Ekman, Jonas Hassen Khemiri, Sara Bergmark Elfgren, David Lagercrantz och Henning Mankell är bara några.
I en nyinsatt manifestation uppmärksammar Bokmässan den pågående flyktingkatastrofen. På fredag anordnas den tillsammans med Svenska Kyrkan och ärkebiskopen Antje Jackelén, samt Göteborgs interreligiösa råd.
I en debattartikel i Göteborgs-Posten på tisdagen efterlyste en rad kulturskribenter, författare och akademiker ett ställningstagande för mänskliga rättigheter från Bokmässans sida. Detta med anledning av att man valt just Ungern, som med sin migrationspolitik bryter mot asylrätt och mänskliga rättigheter, som temaland.
