Nyligen fick kulturskolan i Göteborg veta att de får 2,6 miljoner mindre i utvecklingsstöd, vilket nästan är en halvering.
Tidigare har pengarna använts för att nå nya grupper. Petter Rosenlundh, kulturskolechef i Östra Göteborg, förklarar att det är ur utvecklingsstödet som populära satsningar som El Sistema har etablerats som en del av kulturskolan.
LÄS MER: Högutbildades barn dominerar i kulturskolan
– I dag når inte kulturskolan ett tvärsnitt av befolkningen. Det är en övervikt på högutbildade och kulturintresserade föräldrars barn, framförallt flickor. Det här minskar våra möjligheter avsevärt i vårt väldigt långtgående arbete med att jobba uppsökande och göra kulturskolan mer jämlik i Göteborg, säger han.
Stryker anslag på 100 miljoner
Beslutet fattades av Allianspartierna efter att kulturbudgeten saknade 20 miljoner. Kristina Tharing (M) förklarade då att man inte rör kulturskolans basverksamhet utan enbart de extra pengarna.
Men snart därpå kom nästa smäll. Riksdagen röstade för M och KD:s budget, som medför nedskärningar på kulturområdet.
Bland annat stryks det statliga anslaget till kulturskolan på 100 miljoner kronor som infördes 2016.
LÄS MER:Västra Göteborg vill spara på El Sistema
Petter Rosenlundh förklarar att kulturskolan i Göteborg för terminen 2018/2019 har tagit emot fyra miljoner av de statliga pengarna. Året innan det var det också runt fyra miljoner och året dessförinnan runt sex miljoner.
Han menar att det minskade stödet kommer att få en direkt påverkan på möjligheten att arbeta med de målgrupper man har identifierat som är särskilt svåra att nå; socioekonomiskt svaga, de i behov av särskilt stöd och de i åldrarna 16 till 19 år.
– Alla barn och ungdomar har lika stor rätt att få uttrycka sig på ett konstnärligt sätt, men nu står vi där igen och har bara möjlighet att erbjuda det vi har till dem som redan har fördelen av att känna till kulturskolan, säger han.
M: Det är ingen nedskärning – tvärtom
Lotta Finstorp är kulturpolitisk talesperson för Moderaterna. Hon delar inte bilden av att det skulle röra sig om en nedskärning.
– Redan om två veckor får kommunsektorn ett tillskott på tre miljarder kronor. De är inte öronmärkta utan kan prioriteras till vad som helst. 100 miljoner utslaget på 290 kommuner blir ungefär 330 000 kronor. Nu får de ett tillskott som är långt mycket högre, säger hon.
Men det finns inget som säger att de här tre miljarderna kommer kulturskolorna till gagn?
– Jag kan inte tala om för kommunala politiker vad de ska göra. Men om man har en bra verksamhet och vill vidareutveckla den, då kommer pengar här och det finns möjlighet att göra helt fria prioriteringar, säger Lotta Finstorp.
Vasiliki Tsouplaki (V) är vice ordförande i Kulturutskottet. Hon menar att det statliga anslaget har varit väsentligt och vill bevara det.
– Jag tycker att det är jättetråkigt. Det som vi hör från kommunerna är att det här har inneburit möjligheten att nå nya grupper. Med de här pengarna har man kunnat få till tusentals nya elevplatser.
– Man tycker alltså att kommunerna själva ska sköta det här. Men från Kulturskolerådet har man inte sett det här som ett hot att staten lägger sig. Istället har man talat om det som något positivt, säger hon.
