Det är skådespelarkemin mellan giganterna Steve McQueen och Dustin Hoffman som lyfter 45 år gamla, verklighetsbaserade fängelsedramat Papillon. Nu har danske regissören Michael Noer gjort en nyinspelning med Charlie Hunnam och Rami Malek (inga större stjärnor jämfört med McQueen och Hoffman) i huvudrollerna.
Nya Papillon är aningen kortare än originalfilmen, men känns betydligt längre i betydelsen gång på gång är man övertygad om att detta måste vara slutscenen, men filmen bara fortsätter och fortsätter.
LÄS MER:Michael Manns Heat i macho-repris
Filmen, som är en spansktjeckiskamerikansk samproduktion inspelad på fel platser (Serbien, Montenegro och Malta), inleds i ett kulissbygge av Paris år 1931. Inbrottstjuven och kassaskåpsexperten Henri ”Papillon” Charrière (Hunnam) har det toppen i kvarteren runt Moulin Rouge, men så blir han anklagad för ett mord som han inte begått och döms till livstids fängelse på en eländig ö (inledningsvis inte Djävulsön) i franska Guyana.
Det är drömmen om frihet som får Charrière att orka leva vidare, och detta är en kille som överlever allt, inklusive åtskilliga år i isoleringscell.
LÄS MER:Vardagsfilosofiska betraktelser från Ydre
För biobiljettpengen får man en giljotinering, som krävt väldigt mycket ketchup, halvnakna machomän som brottas i lera och rymningsförsök som inte är särskilt spektakulärt eller spännande skildrade.
Nej, detta är inte uselt, men frågan som infinner sig varje gång det görs remakes av svåröverträffade filmer är: Varför då?