Skapa ett kulturstöd för kvalitetsjournalistik föreslog jag för sex år sedan, och blev utskrattad. Men det är precis vad medieutredningen vill göra nu. Från 2018 ersätts det nuvarande presstödet med ett mediestöd, som inte bara ser till upplagan utan listar ett antal kvalitetskriterier som ska uppfyllas. Inte minst vill man gynna en bättre lokaljournalistik.
167 miljoner extra ska det få kosta de närmaste tre åren. Det betyder att det nya mediestödet landar på 732 miljoner kronor. Först som sist måste vi konstatera: det är en spott i havet. Det räcker inte långt, med tanke på att pressen som helhet förlorat hälften av sina annonsintäkter på tio år - främst till jättar som Google och Facebook.
Lindar inte in sitt budskap
Det allra viktigaste som medieutredningen säger är att frågorna måste utredas vidare. Anette Novak lindar inte in sitt budskap: Att säkra journalistisk mångfald och det demokratiska samtalet kommer att kosta mycket mer pengar. Och det är staten som bör stå för fiolerna.
Ibland sticker utredningen ut hakan, som när man påminner om att politiken delar på en miljard i partistöd. Politikens granskare i medierna borde åtminstone få lika mycket! Då är det ju en bit kvar om man ser till mediestödet.
Förväntningarna på medieutredningen har varit stora - och ganska överdrivna. Direktiven var snäva. De tunga näringspolitiska frågorna fick utredningen inte ens röra vid. Men nu, menar Anette Novak, bör staten sätta till en sådan utredning som tar upp näringspolitiskt riktat stöd till pressföretag, distributionsstöd, slopande av reklamskatten etcetera.
Ur demokratisynpunkt en katastrof
Det finns många tidningsdirektörer som lystet väntat på ett förslag att låta strimla public service-tårtans åtta miljarder kronor och strö över den hungrande privata marknaden. Det kan ju se ut som en listig idé. Ur demokratisynpunkt vore det en katastrof. Som tur är harmedieutredningen inte gått i den fällan. Tvärtom poängterar utredningen vilken viktig roll public service spelar, för den enskilda medborgarens rätt till god journalistik. Det är faktiskt välgörande i dessa tider när skallet mot public service ekar från både höger och vänster.
LÄS MER:Bedömare: Nya presstödet för snålt
"När krubban blir tom bitas hästarna" lyder ett gammalt ordspråk. Precis så blir det när annonserna, som tidigare livnärt både journalistiken och tidningsägarnas vinstkrav varken täcker det ena eller det andra. Men det finns ju inga garantier för att vi får bättre lokaljournalistik om vi lägger ner Sveriges Radios symfoniorkester. De har över huvud taget inte med varandra att göra.
Medieutredningens fokus är alltså inte de sargade medieföretagen, utan medborgarnas perspektiv. Hur ska vi i framtiden garanteras en oberoende nyhetsförmedling, seriös granskning av myndigheter och politisk makt samt likvärdig tillgång till kvalificerad journalistik?
Intressant diskussionsunderlag
Men man bör nog se medieutredningen som ett intressant diskussionsunderlag, både för medborgarna, politikerna, och mediaföretagen själva.Det nya stödet ska inte bara kunna gå till papperstidningar, utan till alla möjliga kanaler, på webb och i etermedia. Men det krävs enansvarig utgivare.
Extra stöd kan ges till redaktioner som satsar på underbevakade bygder. Sådana finns det många, inte bara i Norrlands inland.
Många av storstädernas grannkommuner ligger i medieskugga. Redaktioner som satsar mer på sådana underbevakade orter skulle kunna söka upp till en halv miljon kronor extra. Det är utmärkt, men täcker inte ens en (1) journalisttjänst. Bara så att vi har proportionerna klara för oss.
Utredningen föreslår också extra stöd för bättre tillgänglighet, till exempel taltidningar, och för nystartade medier för de nationella minoriteterna: samer, tornedalingar med flera. Det nya mediestödet ska delas ut av den mediestödsnämnd som ersätter presstödsnämnden. Där ska ingå kvalificerat folk från massmediasektorn, eftersom det "inte är politikerna som ska dela ut pengarna".
LÄS MER:"Bra om GP får möjlighet att söka nya mediestödet"
Framtiden ser mörk ut, skriver medieutredarna, utan att skämmas.
För en gångs skull finns det skäl att bli uppmuntrad av en så dyster framtidsbild. Alltför länge har hurtigt önsketänkande dominerat våra tankemönster. Det är som att själva idén om individens lek i de sociala mediernas sköna, nya värld inte har fått ifrågasättas, knappt kritiseras.
Begränsning för medborgarna
Bilden är komplex. Stor frihet för individerna kan innebära begränsning för medborgarna. Här laborerar utredningen med riktigt svår materia. Kan vi tänka oss offentligt finansierade journalister som rusar omkring i åsiktstrådarna och rättar faktafel och desinformation? Mja. Diskussionen fortsätter.
