Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/5

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nigel Campbell: Min svarta hud är en måltavla

Dansaren Nigel Campbell är mitt i ett USA som tampas med rasism, polisvåld och skjutningar. Samtidigt fick han utstå både rasistiska kränkningar och våld under åren i Sverige.

29-åriga Nigel Campbell bor just nu i USA, New York. Tidigare har han bott i Tyskland, Chicago och senast i Sverige.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Här arbetade han som dansare i GöteborgsOperans Danskompani.

LÄS MER: Den svarta rörelsen växer

I USA har han engagerat sig i frågan om polisvåldet mot landets svarta befolkning.

- Jag är inte en organisatör, men jag stöttar Black Lives Matters-rörelsen och jag har många åsikter om mitt liv och hur jag ses på av människor över hela världen, inte bara i USA.

Samtidigt fick han utstå rasism även i Sverige.

- Jag har lärt mig att rasism är en global fråga.  Den är inte exklusiv för USA. Jag hade det väldigt svårt i Sverige. Sverige ser sig som en liberal utopi i världen, men jag upplevde inte det.

Kan du ge några exempel på rasism i Sverige?

- Det jag upplevde var fientligheten. Jag kan ge massa exempel. Jag överdriver inte nu: varje dag, måndag till fredag, var folk jättetrevliga. Men under helgerna när jag var ute, drack och festade sa alltid någon till mig att jag skulle skickas tillbaka till Afrika, säger Nigel Campbell och fortsätter:

- Det är så mycket som är fel med det. 1. Jag har aldrig varit i Afrika, de nämnde ofta specifikt Somalia. Folk gjorde uppfattningar om vart jag kom ifrån baserat på min hudfärg. 2: Om jag nu skulle komma från Afrika - vad hade det varit för fel med det?

LÄS MER: Fortsatta protester mot polisvåldet

Samtidigt menar han att många var väldigt positivt inställda till hans hudfärg.

- Ironin är att jag upptäckte att många svenskar gillade amerikansk kultur och i synnerhet afro-amerikansk kultur. Hiphopmusik, kläder och så vidare. Så när vissa interagerade med mig var de väldigt exalterade. Men de som inte ville lära känna mig behandlade mig fientligt.

Dessutom berättar Nigel Campbell att han har blivit fysiskt attackerad i Sverige flera gånger.

- Det var alltid vita män. Oftast när alkohol var inblandat. Det var traumatiskt. Många var artiga och glada nyktra, men på fyllan visar de vad de egentligen känner. Då blir man osäker mot de nyktra artiga också. Är det så här de egentligen tycker?

Samtidigt menar Nigel Campbell att när han berättar dessa historier har folk svårt att tro på dem.

- Folk säger att jag överdriver, hittar på eller att de som gjort mig illa inte menar så. "Ingen i Sverige skulle göra så". Man måste förstå att är man en vit svensk man - varför skulle någon vilja skicka tillbaka dig till Afrika? Det är något som drabbar mig som svart invandrare som inte pratar svenska.

Men på jobbet som dansare i Göteborg var det mesta positivt.

- Jag dansade med ett internationellt danskompani. Vi var 40 dansare från 17 olika länder. Vi kom varje dag och berättade om våra olika kulturer. Vi lärde oss om hur olika vi är och att genom dessa kulturer är vi samtidigt väldigt lika.

Hur känns det att kändisar börjar stå upp för Black Lives Matters?

- Alldeles för länge har svarta kändisar varit tysta. De har enorma plattformar de kan skapa förändring genom. Beyoncé styr världen. Säger hon "Get in formation" lyssnar folk på henne. Det är makt. Hon har mer makt än våra högsta politiker. Hon når alla, även folk som inte är engagerade. Vi behöver hennes röst för att sprida vårt meddelande: Hur många fler ska behöva dö?

LÄS MER: Se Beyoncé hedra polisvåldets offer med tyst minut

- I Sverige går inte polisen runt och skjuter sina medborgare till döds. Frågan om polisvåld påverkar inte bara det svarta samhället. Polisen har dödat enormt många människor. Det är ett amerikanskt problem. Men svarta dödas oproportionerligt mycket. Philander Castile, Alton Sterling, Sandra Bland, Eric Garner, Tamir Rice, Rekia Boyd, Aiyana Jones, John Crawford, Trayvon Martin och för andra många fler. Jag säger dessa namn av döda bröder och systrar i solidaritet med mitt kollektiv. Vi är en, och när en av oss lider, lider vi alla. 

- Jag är en utbildad man som har bott i tre olika länder. Jag är konstnär och en ambassadör för kultur. Jag älskar alla. Men min svarta hud är en måltavla. Som ung svart man lär ens mamma en: gör inte sådär, var inte konfrontativ, gör inte motstånd.

Nigel Campbell vill se en lösningsorienterad rörelse i USA. Inte bara en som reagerar.

- Spänningarna är höga här i USA. Det är en känsla av sorg. Ibland en känsla av hopplöshet i det svarta samhället. Jag vill se lösningsbaserade grejer. Vi har demonstrerat i flera år, men det fortsätter att hända. Jag vill se oss ha möten om hur vi strategiskt ska gå framåt som ett svart, amerikanskt samhälle så det inte händer igen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.