Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

ZAx8Bayf4X1hrd3lFVW0XKmBjis.png

När gavs göteborgarna chansen att säga sitt om stadens nya skyskrapor?

GP Kulturs Mark Isitt ifrågasätter hur välplanerad Göteborgs stadsplaneringen verkligen är.

Jag läser i denna tidning om Svenska mässans planer på ett fjärde torn. Om ett kommande specialistsjukhus intill Bravida arena vid Wieselgrensplatsen. Om ett 33-våningshotell på Järntorget. Alla storslagna i sina ambitioner. Närmast grandiosa. Som för att visa att Göteborg, minsann, det är ingen liten Grönköping, här flexas Västsveriges allra största ekonomiska muskler, spelande pectoralis major, svällande rectus femoralis, tajta gluteus maximus.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Bygg nästa arena i Bergsjön eller Biskopsgården

Det är ljuvlig läsning. För den som tänder på inoljade Schwarzeneggers vill säga. Vi andra blir mer oroliga. Den här Dubaiska skalan… projektens besynnerliga vräkighet… pråligheten och brackigheten… Det hela framstår smått befängt. Historielöst. Helsnurrigt. Jag undrar, är dessa satsningar verkligen resultatet av en genomtänkt arkitektonisk stadsbyggnadsfilosofi eller följden av plötsliga infall, politiska nycker, tillfälliga bekantskaper, kanske ren slump? Har dessa projekt verkligen kvalitetsgranskats, stötts och blötts, eller är det arkitektur som reklam, har arkitekten reducerats till en leverantör av klatschiga one liners, fräcka lösningar på ytliga imageproblem? Bottnar verkligen de här planerna i ett sakkunnigt och klarsynt ledarskap eller är de snarare frukten av kompromisser och simpel opportunism?

LÄS MER: Efter mörker kommer ljus (kanske)

Om vi tar sjukhusprojektet som exempel. Egentligen skulle det ha legat i Frihamnen och stått klart 2021, sedan 2023, sedan 2027, sedan 2030, och sedan inte alls eftersom Frihamnens stadsplan visade sig vara så ogenomtänkt och hafsig att staden tvingades göra ett ”omtag”, riva hela ritningsmappen och börja om från vitt papper. En försening på ett par decennier som landstinget inte kunde acceptera, varför tomten intill Bravida arena aktualiserades. Bravida arena som även den kan ses som ett exempel på byggnadsnämndens outgrundliga vägar: en prefabricerad byggsats av betong, importerad från Tyskland, framtagen helt utan arkitekthjälp och placerad i ett eftersatt område som sannerligen hade mått gott av lite omsorgsfull design. En missad möjlighet som sjukhusarkitekturen nu måste försöka kompensera för.

LÄS MER: Är det inte dags för revolution i Göteborg?

Skyskraporna på Järntorget och Svenska mässan visar på samma förskräckande kortsiktighet. Tornen kommer att synas över halva staden och påverka hela stadsbilden och kanske är det min semesterhjärna som spökar men när debatterades dessa elefantiasisprojekt? När gavs göteborgarna chansen att säga sitt? Vilka arkitekter deltog i gestaltningstävlingen? Har det ens arrangerats någon tävling? Har vi fått se några olika förslag? Och vilka krav har Staden ställt på exploatörerna? Eller har byggnadsnämnden gjort som så ofta förr, låtit egenintressena gå före det allmännas bästa?

LÄS MER: Tjänstemannapladdret om arkitektur hjälper inte Göteborg

Snabba beslut, klubbade i ett kick, som efterlämnar månghundraåriga spår. Och sår.

Mest läst