Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

-JGt3hX8tGJ3EMvO9Kgxp0WfmWU.jpg
Belgiska Esinam blandade beats och samplingar med tvärflöjt på Wine Mechanics. Bild: Anna Svanberg

Mixen är jazzfestivalens styrka

PM Jönsson misslyckades med att hitta en röd tråd på Gmlstn Jazzfestival. Det var också det bästa med festivalen menar han.

Festivalrecension

Naoko Sakata, Björn Meyer, Yazz Ahmed

Hjällbo kyrka/Ögat (Gmlstn Jazzfestival/Kulturnatta)/Nefertiti (Nefertiti 40 år), fredag

We Float, Esinam, Hannah Tolf Band, ADHD (Gmlstn Jazzfestival), lördag

Wine Mechanics/Italienska föreningen

Bäst: Mixen. Olika sorters musik under samma paraply.

Sämst: Nefertitikrocken. Och att så få tog sig till Hjällbo.

Musik: Jazz, pop m.m.

Publik: Skiftande.

Gmlstn Jazzfestival började redan i onsdags, med en konsert i roddföreningens lokaler. Men sedan har flertalet konserter varit i östra Göteborg, främst i Gamlestaden, i ganska okonventionella konsertlokaler. I fredags kväll smet jag dock i väg till Nefertiti, men jag gillar att festivalen är koncentrerad till en del av staden som dels känns kreativ just nu, och som ligger en bit från de vanliga, mer etablerade scenerna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Någon röd tråd hittade jag inte, på ett positivt sätt. Olika band, olika musiker, olika uttryck, som rör sig mellan jazz och andra genrer. Helgens stora jazzkonsert, Carla Bley, på Nefertiti, ställdes in på grund av sjukdom, men det var synd att inte Yazz Ahmed var en del av festivalen. Dum krock! Den brittiska musikern, med rötter i Bahrain, förenar jazz med musik från mellanöstern. Sofistikerade kompositioner, ibland jazzrockigt, med trumpet och — inte minst — vibrafon som viktiga pusselbitar. Som extranummer, en cover av Radioheads Bloom.

Fredagkvällen startade explosivt, med en suverän solokonsert i Hjällbo kyrka av Naoko Sakata på flygel. Den Göteborgsbaserade japanska pianisten imponerade nästan ännu mer solo än med sitt band och andra grupper, melodiska tangentvandringar och ljuvligt kaos omvartannat. Synd bara att vi var 10 personer i publiken. Mer folk på Björn Meyer, också solokonsert, men med elbas. Han spelade musik från sin platta Provenance, låtar som rör sig mellan folkmelodier och minimalism light. Helt logiskt att nämnda skiva gavs ut på skivbolaget ECM. Ett omfamnande sound som blev sövande efter ett tag. Men fin stämning i den lilla lokalen.

På restaurangen Wine Mechanics, i det gamla slakthuset, nu uppiffat en masse, startade We Float, som häromdagen fick P2-priset Jazzkatten som årets grupp. Låtar som flyter fram, mer pop än jazz, drömskt, både med och utan sång. Anne Marte Eggen, som spelar bas, skriver låtarna, något anonymt emellanåt, men det fanns ett behagligt driv som lockar. Belgiska Esinam blandade beats och samplingar med tvärflöjt. Entusiasmen smittade av sig, men musiken var sådär. Jag har sett betydligt bättre världsmusik-möter-klubbmusik-konserter på Clandestinofestivalen.

Hannah Tolf Band bjöd på musik från ett kommande album, dramatiskt och omväxlande, experimentellt, mer melodiskt i andra lägen. Jazz, rock eller pop? Allt på en gång. Oväntat — häftigt — när en sjuhövdad kör dök upp på en låt. Jag skrev att debutplattan var högtravande ibland. Nu var det allvarliga i låtarna, i mellansnacket, i musiken, enbart positivt, det skapade en extra nerv, ännu mer närvaro. Stark sång av Hannah Tolf också. När kommer skivan?

ADHD - varför har jag aldrig hört dem förut? Fyra islänningar som ser ut som de kommer från en Jan Lööf-bok. Saxofon, klaviatur, trummor och det hemliga vapnet, Ómar Gudjónsson, som växlade mellan elgitarr och elbas. Han var grym, särskilt på gitarr, spelade skickligt, men skitigt. Jazz och rock i en ohelig allians. Organiskt, inte olikt Supersilent emellanåt, men med en, ja, egen ruffighet. Fantastiskt liveband.

På Gmlstn jazzfestival, mellan 17-21/10, spelade även Nina de Heney/Signe Lykkebo Dahlgren/Otis Sandsjö/William Soovik, Tommy Caggiani Therion Trio, Maria Joao Ogre, Axel Mårdsjö & Eric Liftig, Lars Jansson Trio, Slabang familjekonsert, Stacey Kent, Organic Organ Trio.

Mest läst