Kanske sammanfattade Jim Acosta, politisk reporter på CNN, känslan på bästa sätt. Dagen efter Donald Trumps seger erkände han kort: ”Vi förstår honom inte. Det är nästan som om vi har upptäckt en helt ny art.”
Sedan fastighetsmogulen gav sig in i presidentkampen förra sommaren har journalister, statsvetare och politiker gång på gång försökt att greppa fenomenet och människan Donald Trump. Frågan är om någon enskild person har ägnats så mycket tankemöda de senaste åren. Jag tror inte det.
I den färska reportageboken Trump och vredens Amerika ger de båda finska journalisterna Laura och Saska Saarikoski sitt bidrag till denna snabbt växande tolknings-industri. De skriver att uppdraget är nästintill omöjligt. Trumps offentliga karaktär är så undflyende och så motsägelsefull att det är svårt att hitta några fasta punkter att utgå ifrån. Trumps åsikter och personlighet är ständigt i rörelse. Han är en kameleont, en förvandlingskonstnär. Ta bara hans segertal. Efter månader med grova påhopp på Hillary Clinton stod han plötsligt och sa att han beundrade henne och han tackade henne för hennes insats som utrikesminister.
Trump är en gåta. Eller som Laura och Saska Saarikoski skriver med en blinkning till Winston Churchills kända ord om Ryssland: ”Donald Trump är ett problem, invirat i en gåta, höljt i ett mysterium.”
Men, resonerar författarna, kanske är det just det undflyende i hans karaktär som är nyckeln till förståelse. Kanske är Donald Trump bara en projektionsduk, ett tomt kärl för arga, vita amerikaner att fylla med sina drömmar och fördomar.
I Donald Trumps värld är sanningar och målsättningar en bisak. Ytan är allt – innehållet inget.
För att förstå Donald Trump måste man förstå att han inte är politiker – han är en ”showman” som spelar politiker. Han uppträder, precis på samma sätt som han tidigare upprätt i realityteve. Uppmärksamhet är hans livsluft.
Paradoxalt nog är det just därför som han känns äkta, skriver Laura och Saska Saarikoski. Medan andra politiker lutar sig mot väl genomtänkta valstrategier för att sälja in ett politiskt program är Donald Trump bara det som syns. Han har ingenting att sälja, han pratar bara för att få stå i centrum. Eller som paret Saarikoski skriver: ”Publicitet är hans syfte, marknadsföring hans produkt.”
I den bemärkelsen är Donald Trump västvärldens första postmoderna politiker. Det finns inget bakom bilden. Snarare tvärtom. Han är ett känsloutbrott i stunden, ett ögonblick av närvaro utan något bakomliggande mål.
Laura och Saska Saarikoski beskriver denna värld på ett ovanligt klart och tydligt sätt. I en tid där realityteve och sociala medier dominerar är sanning och autenticitet inte längre samma sak. När världen snurrar i hyperfart framstår känslor som ärligare än torra fakta. Därför får en politiker som visar vad han eller hon känner automatiskt övertag, särskilt över politiker som försöker övertyga med så sakliga argument som möjligt. Det kan till och med vara så att den som är påläst, planerad och målinriktad, som Hillary Clinton, verkar beräknande och lögnaktig, medan den som ljuger, överdriver och skjuter från höften känns pålitlig. Författarna sammanfattar: ”Därför är Trump i sina anhängares ögon ärlig just för att han inte talar sanning.” Med detta sagt försöker de ändå säga något om mannen bakom masken. Vilka bakomliggande personlighetsdrag har skapat denna postmoderna politiker utan personlighet?
Diagnosen narcissistisk personlighetsstörning har gång på gång klistrats på Donald Trump, och det ligger säkert mycket i det. Men som Laura och Saska Saarikoski påpekar finns det ingen möjlighet att diagnostisera en människa utan en riktig psykiatrisk undersökning, och någon sådan har Donald Trump inte genomgått, åtminstone inte officiellt.
Kvar finns en massa vittnesmål och berättelser som Laura och Saska Saarikoski gjort sitt bästa för att sammanställa.
Bilden som framträder är skrämmande. Ja, djupt oroande.
Enligt dessa vittnesmål har Donald Trump ett tvångsmässigt behov av att vinna i alla lägen. Han är en aggressiv, hänsynslös, lögnaktig och skränig mobbare som drivs av en obegriplig lust att såra andra människor.
Han har inga nära vänner, men ett oändligt bekräftelsebehov. Personer i hans omgivning måste ständigt upprepa att han är störst, bäst och vackrast.
Trump och vredens Amerika är en av de obehagligaste böcker jag läst på länge. Den ger en kuslig föraning om den värld som nu håller på att växa fram, en värld där känslor är allt och förnuft inget.
