I oktober valdes Mats Malm in till stol 11 i Svenska Akademin. Sedan tidigare har litteraturprofessorn dock arbetat med Litteraturbanken. En ideell förening som drivs från Göteborg och som arbetar med att digitalisera klassiska svenska verk.
LÄS MER:Göteborgsprofessorn Mats Malm ny Akademiledamot
– Just nu har vi ungefär 1 000 E-pubböcker, alltså som går att läsa i telefon och läsplatta. Men totalt har vi digitaliserat runt 3 500 böcker, säger Mats Malm.
Det behövs offentliga medel
Litteraturbanken tillkom genom ett tvåårigt projektstöd från Riksbankens jubileumsfond. Därefter har pengarna istället kommit från Svenska Akademin och Vitterhetsakademin.
Vitterhetsakademin har dock varit tydliga med att de inte löpande kan finansiera verksamheten i framtiden.
Litteraturbanken har i nuläget finansiering för nästa år. Men därefter är det oklart om de kommer att kunna fortsätta i samma utsträckning. Mats Malm säger att det krävs en annan modell framöver och påpekar att digitaliseringsarbetet rimligen borde bäras av offentliga medel.
– Det är en ganska naturlig tanke att samhället står för detta. Det ligger väldigt tydligt i nationens intresse. Man borde även vidga resurserna för att komma i närheten av våra grannar, säger han.
Sverige har halkat efter
Mats Malm förklarar att det sveper en digitaliseringsvåg genom världen. Till exempel Norge har redan scannat in alla sina böcker.
De har även lyckats hantera den kluriga upphovsrättsfrågan. Därför kan norrmännen i dag gratis få tillgång till alla norska böcker som har publicerats före år 2000.
– Men i Sverige har det inte gått några sådana strukturerade medel från offentligt håll. Ändå står det på regerings hemsida att Sverige ska vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Det blir lite plågsamt då att Sverige har satt sig i en situation där man ligger långt efter, säger Mats Malm.
LÄS MER:Svenska böcker kan bli gratis på nätet
Samtidigt menar han att det finns goda möjligheter att komma ikapp. Det svenska litterära arvet är möjligen dubbelt så stort som det norska men betydligt mindre än många andra länders. Det skulle alltså relativt snabbt gå att nå en framskjuten position i digitaliseringsracet.
– I grunden är det en fråga om demokrati och att alla ska kunna bilda sig sin uppfattning om det förflutna. Men det är också helt centralt för den svenska forskningen och internationella samarbeten.
Ministern tycker att
GP har sökt digitaliseringsminister Peter Eriksson och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke för en intervju om hur det kommer sig att Sverige har halkat på efterkälken. Båda har avböjt.
I en skriftlig kommentar meddelar dock Anna Söderström, Alice Bah Kuhnkes pressekreterare, att regeringen under den senaste mandatperioden har satsat för att bibliotek, museer och arkiv ska kunna möta digitaliseringens krav.
"Till exempel genom uppdraget till Kungliga biblioteket om en nationell biblioteksstrategi, i den nya kulturarvspolitiken, genom förtydligat uppdrag till Digisam och i direktivet till den pågående arkivutredningen."
