Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Människors lika värde borde vara en förbannad självklarhet

    GP:s Jan Andersson beklagar att SD gjort medkänsla och människovärde till en partipolitisk fråga.

    Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

    Det hänger en banderoll inne på Bohusläns museum i Uddevalla. "Bohusläns museum står för alla människors lika värde och ett samhälle med mångfald". Den hissade personalen upp i februari förra året när P3-hataren Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna skulle komma på besök.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    LÄS MER: Åkesson tycker att P3 är en "skitkanal"

    Bohusläns museum har en rätt omfattande konferensverksamhet och kunde inte gärna säga nej när riksdagens tredje största parti ville hyra deras lokaler, men personalen tänkte i alla fall göra en markering för humanism och mänskliga rättigheter.

    Precis som den anställde på Systembolaget vid Ica Maxi i Haninge som i lördags satte upp en lapp i butiksfönstret med texten "Systembolaget står för alla människors lika värde" som en reaktion på SD:s valkampanj precis utanför.

    Det uppskattades inte av Sverigedemokraterna i Haninge som skrev på Facebook att de tänkte gå vidare med ärendet.

    Men gå vidare vart? Och varför? Principen om människors lika värde är det vi byggt vårt land kring, det är vad som bär upp våra lagar och regler.

    Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

    Så lyder en av portalparagraferna i regeringsformens 1:a kapitel, vår viktigaste grundlag. Men det tycks landets sverigedemokrater inte ha någon vidare koll på. De slirar runt lite som de vill därinne i regeringsformen och kan inte riktigt hantera begrepp som människors lika värde.

    Jag gav snart upp mina tafatta försök till en meningsfull dialog, men personalen på Bohusläns museum kämpar fortfarande på.

    Tydligen är det enormt provocerande för partiets kärnväljare att det vajade Prideflaggor framför en röstlokal i Mölnlycke, eller att ett systembolag i Haninge och ett museum i Uddevalla står upp för något som borde vara så förbannat självklart för de flesta av oss: medkänsla, humanism, människovärde. Varför är det partipolitiska frågor? När blev det något att ens diskutera eller schackra med?

    LÄS MER: Ändrat beslut: Prideflaggor tillåts i vallokal

    I somras dök den där banderollen på Bohusläns museum upp i mitt flöde. Någon ifrågasatte syftet och menade att museets uppdrag borde vara att dokumentera Bohusläns historia. Inget annat. Inget mer. När jag som före detta Uddevallabo (och flitig besökare på museet) antydde att Bohusläns museum nog klarar av båda uppgifterna – att skildra Bohusläns historia och samtidigt stå upp för människors lika värde – gjorde Twitter snabbt klart för mig att ... nej, det går inte, är du helt jävla dum i huvudet?! Och så rasade tråden snabbt utför anständighetens brant.

    "Islamiseringen fortsätter med full kraft"

    "Rasist Vänstern tar över Bohuslän"

    "Vänsteraktivister och miljömuppar styr propagandan i Sverige"

    Jag gav snart upp mina tafatta försök till en meningsfull dialog, men personalen på Bohusläns museum kämpar fortfarande på. De ger sig inte. De bemöter de mest befängda påhopp och anklagelser om "bisarr socialistpropaganda" med imponerande jämnmod. Och fast beslutsamhet.

    När en pappa hörde av sig till Bohusläns museum och krävde att den otrevliga banderollen skulle plockas ner, annars tänkte han inte gå dit med sina barn, fick han såklart ett artigt svar. Men inget mer.

    Banderollen hänger fortfarande i taket. Jag hoppas den får vara kvar i flera år. Men ännu hellre önskar jag att den inte hade behövt hänga där alls.