Karlsten: Absurd HD-dom hot mot offentliga konsten

"Upphovsrättsfundamentalister. Låt oss kalla dem så."

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Upphovsrättsfundamentalister. Låt oss kalla dem så. Den grupp i samhället som lyckas utnyttja övergången från analog till digital verklighet och kräma ur varje krona av ett samhälle där juridiken inte har hängt med.

Senast handlar det om möjligheten att sprida foton på offentlig konst. I måndags kom Högsta domstolen med en prejudicerande dom som förbjuder tillgängliggörandet av bilder på nätet av offentlig konst. Rent konkret innebär det att den ideella organisationen Wikimedia (som tillhandahåller Wikipedias foton) ska betala konstnärer för att de digitalt pekar ut var i Sverige det finns offentlig konst och allmänhetens bilder på den.

Kan vi ta en paus och begrunda detta märkliga. Offentliga medel används för att köpa in konst. Konsten placeras i offentligheten, men avbildningar av den får inte spridas i den digitala offentligheten - trots att medborgarna redan betalat för den.

ANNONS

Situationen är absurd och lagen var antagligen aldrig meningen att användas så här. När upphovsrättslagen infördes, 1960, var till exempel både tidningspubliceringar och vykort godtagbara inskränkningar i upphovsrätten. För det är klart att folk utan extra kostnad ska få skicka vykort med bilder på Poseidon. Och det är klart att allmänheten fritt måste få se konst genom det informationssystem som då fanns - tidningar. Det vore helt orimligt att den som ville sprida information eller avbildning av en offentlig staty skulle betala varje gång de ville diskutera den.

Ändå sitter vi här nu med en vägledande dom från Högsta domstolen som säger motsatsen. Käranden i fallet, Bildupphovsrätt i Sverige (BUS), menar att domen nu kan användas som hävstång mot Google och Hitta.se. De har ju digitala kartor där man kan vandra på Göteborgs gator och se bilder på konst - tillgängliga för alla. BUS hoppas att domen kommer leda till både avtal och licenspeng från dessa. Så kan det säkert bli. Eller så kommer konsten blockeras från kartorna och den som digitalt vill besöka Götaplatsen möts av en pixlad blubb där Poseidon annars ståtar.

I domen försöker HD begränsa sig till att bara beröra Wikimedias sajt, offentligkonst.se. Men domen påverkar ändå långt utanför den, inte minst för konstälskare i sociala medier.

ANNONS

Vad händer med bilder som laddats upp på Instagram och kategoriseras #offentligkonst (just nu 2 237)? Vad händer om jag taggar mitt foto på Götaplatsen? Båda dessa funktioner innebär att det skapas olagliga samlingssidor för offentlig konst. Vem ska straffas?

Upphovsrättsfundamentalisterna firar nu framgången. Och det är klart, det är inte deras fel att lagen är så uråldrig att den kunde utnyttjas. Istället för att kritisera fundamentalisterna kanske vi kan hoppas att de blir en väckarklocka för lagstiftare.

Människans offentlighet har flyttat till nätet och det är också här samtalet om konsten i allt högre grad både förs och upplevs. Vilket väl måste vara den offentliga konstens yttersta mål – synas, höras och påverka? Ska den fortsätta göra det behöver samhället uppmuntra istället för att motverka sådana konstupplevelser.

ANNONS