När bokförläggare Albert Bonnier beställde illustrationer från Jenny Nyström under 1890-talet ville han betala 4 500 kronor för 300 bilder. Men Jenny Nyström sa nej. Först vid 5 500 kronor kunde bli tal om affär. Med dagens penningvärde motsvarande 350 000 kronor. Hon fick som hon ville.
Jenny Nyströms liv och konstnärskap skildras just nu på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Historien om pengarna är bara en av många i utställningens katalog, eller mer rättvist boken, med titeln Jenny Nyström – Illustratör och pionjär (Votum).
Jenny Nyströms tomte fick liv i och med att hon illustrerade Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs Äfventyr på julafton, som hon först läst i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning i början av 1870-talet. Hennes tomte har sedan prytt julkort och julaffischer, han har släpat på paket, åkt släde men också flygplan och tåg, han har kikat in genom fönster med snön yrande i ansiktet på barnen som väntar i brasans varma sken. Och Jenny Nyströms julgranar glimrar med levande ljus och röda kulor som inga andra, med undantag för Ilon Wiklands i Astrid Lindgrens julberättelser.
LÄS MER:Årets jullista – soft och svängig
Men Jenny Nyström är också intressant ur helt andra perspektiv. Som målare, som illustratör, som ensam försörjare för sin lilla familj, maken Daniel Stoopendaal, som hon gifte sig med 1887, sonen Curt som föddes 1893.
– Vi vill visa vilken skicklig målare hon var. Vilken pionjär hon var som banade väg för ett yrke som illustratör, men också ur ett feministiskt perspektiv, säger Dragana Kusoffsky Maksimović, vd på Sven-Harrys konstmuseum.
LÄS MER:Ho ho ho – så mycket köper vi klappar för i år
Använde manligt grepp
En målning som på flera vis sammanfattar Jenny Nyströms skicklighet är hennes Självporträtt från 1884, målad i Paris där konstnären befann sig tack vare kunglig guldmedalj, stipendium och erbjudande att ställa ut på Parissalongen. (Hon var inte ensam svensk konstnär i Paris, berättar Marie Rehnberg i ett kapitel i Jenny Nyström – Illustratör och pionjär; över 50 svenska kvinnor studerade konst i Paris på 1880-talet.) Självporträttet visar Jenny Nyström i hatt, klänning och med en allvarsam, bestämd men också lätt road blick, riktad rakt mot betraktaren. Hon har en hand på höften, handsken har hon tagit av sig.
– Det är ett typiskt manlig stil för porträtt på män i officiella sammanhang. Kvinnor skildrades normalt annorlunda, även Nyström själv målade så, kvinnor tillbakalutade mot en trädstam i sommarmiljö till exempel. Men detta är något annat. En självsäker, självförsörjande kvinna, som råder över sig själv, säger Dragana Kusoffsky Maksimović.
Originalet ägs av Kalmar läns konstmuseum och på Sven-Harrys hänger just nu en rejält uppförstorad kopia, vilket ytterligare vrider upp känslan av Jenny Nyströms målmedvetenhet. Alldeles intill finns en annan av Nyströms målningar, hyllad som ett nyckelverk i hennes konstnärskap, Ateljéinteriör. Här skildrar Jenny Nyström en ateljé fylld av rekvisita som representerar olika platser i världen, Fjärran Östern, Arktis, Egypten, ett slags fantasiateljé, en iscensättning. Och på golvet ligger, som så ofta i manligt måleri, en naken kvinna. Med skillnaden här är att hon har ryggen vänd mot betraktaren.
– Denna målning säger så mycket om Jenny Nyström. Hon skyler kvinnan och visar inte upp henne som objekt, säger Dragana Kusoffsky Maksimović.
Sveriges första illustratör
Nu blev det inte för måleriet som Jenny Nyström gick till eftervärlden. I stället tog hennes karriär en annan vändning, inte minst tack vare att hon såg trender och tendenser ute i Europa, som ännu inte nått Sverige. Illustrationer både på förpackningar och bokomslag hade slagit igenom stort.
– Detta boomade i Europa. Jenny Nyström röjer vägen för ett nytt yrke i Sverige; det som illustratör säger Dragana Kusoffsky Maksimović.
Framför allt var det som barnboksillustratör Jenny Nyström gjorde sig ett namn och hon blev enormt produktiv. Illustrationerna gav en stabil inkomst, och hon behövde försörja sig och familjen, hon hade ingen rik släkt och maken blev inte klar med sina läkarstudier. Familjen hade en lägenhet på Tegnérgatan, nymodigheter som telefon och beställde gärna kläder från den tidens profilstarka modeskapare som Augusta Lundin. Jenny Nyström sålde sina alster till förlag, tidningar (inte minst jultidningar) och tidskrifter. Under 1880- och 90-talen var hon tillsammans med Ottilia Adelborg erkänt nyskapande och ledande på området.
LÄS MER: Årets bästa böcker – GP:s kritiker väljer
Längtan till Kalmar
Kanske hittar vi lusten till just barnbilderna i det faktum att Jenny Nyström med familj flyttade från Kalmar till Göteborg när hon bara var nio år? Det var en olycklig flytt, som beskrivs som en "sorgens dag". En barndom fylld av sagor och minnen lika glimrande som Nyströms julgranar bröts upp när familjen packade ihop. "Innan hon reste gick hon runt och inpräntade bilder av människor och miljöer som och lagrade i minnet för framtiden", skriver Barbro Johnsson i Jenny Nyström – Illustratör och pionjär. Själv berättar Jenny Nyström i en biografisk artikel från 1910, som också återges i boken, att hon alltid velat visa alla barn något av "det fagra sollandet östanför sol och västanför måne, de vackra som hägra i mitt minne från min barndomstid i Kalmar".
Fakta: Jenny Nyström (1854 – 1946)
Konstnär och illustratör.
Aktuell: Med utställningen Jenny Nyström – Illustratör och pionjär på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Pågår t o m 17 februari 2019. Jenny Nyströms motiv finns också på årets julporto.
Nyström pappa var folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström, hennes mamma Annette Eleonora Bergendahl. Familjen flyttade från Kalmar till Göteborg 1863, där fadern blev förste lärare vid Carlgrenska skolan eller Flicko-slöjdskolan vid Stigbergstorget.
1865 började hon i Göteborgs Musei-, rit- och målarskola. Hon studerade vid Konstakademien i Stockholm under åren 1873–1881.
På Kalmar läns museum finns en basutställning med verk och teckningar av Jenny Nyström.
Jenny Nyström var oerhört produktiv, hon målade 10 000 bilder, inklusive korten. Hon målade aktivt i nära 70 år, från 1875 fram till sin död 1947.
Källa: Jenny Nyström – Illustratör och pionjär, Riksarkivet, Wikipedia
