Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Inte ens på nätet kan SD:s historia raderas

    En SD-politiker står framför en hakkorsflagga, iklädd brun nazistuniform, heilar och bränner förintelseböcker. Det är en historisk bild av Sverigedemokraterna, 1996. Säkert också en bild som de allra flesta partisympatisörer skulle vilja få utraderat från historien. Och det var exakt vad någon i riksdagshuset försökte för någon vecka sedan – på Wikipedia.

    Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

    Sedan en tid finns en tjänst som larmar varje gång en redigering på Wikipedia görs inifrån riksdagen. Det kan göras, eftersom varje gång någon redigerar en Wikipedia-sida utan att vara inloggad, offentliggörs redigerarens IP-nummer. Alla som använder riksdagens nät har samma IP-nummer, men teoretiskt kan det vara vem som helst som jobbar där inne. En tjänsteman, en städare med datortillgång eller Jimmie Åkesson.

    Med åren har det alltså satts upp bevakning på just detta IP-nummer för att hålla koll på vad riksdagen ändrar. Och det är här man hittar redigeringen av Sverigedemokraterna.
    Redigeringen motiveras genom att två felaktiga påståenden ska rättas om det aktuella nazi-bokbrännandet. “mötet arrangerades inte av partiet och uniformsförbudet kom före det mötet”. 

    Båda sakerna är sanna. Sommaren 1996 hyrde Anders Westergren – fram till 2015 aktiv på en lokalavdelning i SD –  ut sin mark till Nationalsocialistisk fronts sommarläger. Lägret anordnades av Jan Bengtsson, som året innan suttit i Sverigedemokraternas partistyrelse (och 2013 blev SD-politiker igen). Hans fru, Tina Hallgren, var vid tillfället medlem i SD i Höör (där hon varit viceordförande fram till 1995) och det är hon som filmas framför en hakkorsflagga, heilande i naziuniform och framför henne bränns böcker skrivna av förintelseöverlevare. Den “sionistiska opinionsmakten” ska “krossas som löss” säger hon bland annat i filmen, enligt tidningen Expo.

    Med förevändningen att korrigera några detaljer i denna historia valde riksdagsredigeraren också att ta bort all text som hade med bokbål, hakkors och nazistuniform att göra. Det vill säga hela den ikoniska händelsen. Redigeringen hann inte ligga orörd länge. De många nitiska Wikipedia-redigerarna bevakar noga uppdateringar som görs och senare samma dag rullades redigeringen tillbaka.

    Så vem var det på riksdagen som försökte radera Sverigedemokraternas historia? Det är omöjligt att veta. Jag har försökt begära ut loggar från riksdagens datorer vid tidpunkten för redigeringen och webbläsarhistorik – utan resultat.

    Kanske är det heller inte viktigt. Kanske är det viktigare att påminna om att den sanna historien inte kan raderas eller redigeras – inte ens på nätet. Och vill någon inne i Riksdagshuset ändå försöka, hjälper jag gärna till att både rätta fakta och färska upp minnet. 

    Den här delen av partiets historia ska allmänheten inte behöva glömma. 

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se