Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den kinesiska konstnären Huang Yong Ping som ska bygga ett 318 meter långt pytonormskelett som slingrar sig genom hela Haga station. Bild: Thomas Johansson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Han ska göra Västlänksstationen till ett ormskelett

Han har beskrivits som en av Kinas viktigaste avantgardistiska konstnärer. Efter massakern på Himmelska fridens torg 1989 bestämde han sig för att inte återvända till Kina, utan bosatte sig i Frankrike. Nu har han fått uppdraget att utsmycka Västlänksstationen i Haga. GP har träffat konstnären Huang Yong Ping.

Rainbow snake heter konstverket som Huang Yong Ping ska bygga i Hagastationens djup. Direktöversatt betyder det regnbågsorm och det är också en ganska god beskrivning av hur konstverket kommer att se ut.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Huang Yong Pings plan är att konstruera ett 318 meter långt pytonormskelett som snirklar sig genom stationens gångar, väggar och marken ovan.

Under jord ska skelettet också skimra som pärlemor eller kanske snarare, som en regnbåge. Prislappen förväntas landa på runt sju miljoner kronor.

LÄS MER: Västlänkens kosmiska skräck

Vill du berätta lite om varför du har valt projektet?

– Det var en konstprojektstävling. Vanligen brukar jag inte delta i sådana. Jag är mer van att arbeta med konstmuseer och agenturer. Men jag var väldigt intresserad av tågstationen och dess position, mer specifikt att stationen kommer att vara under en kyrka.

– Jag har gjort många konstprojekt i nära relation till den lokala historien. Det är en del av min stilinriktning. Och vi kan placera ut olika element i det här projektet. Kyrkan, tågstationen och ormen.

– Vi kan betänka ormen som en form av länk mellan kyrkan och tågstationen. Ormens rörelse kan också ses som en sorts symbol, eller metafor, för stationen. När tågen färdas gör även ormen det.

Det här är inte första gången som du gör ett stort skulpturalt konstverk av ett ormskelett. Vad är det som fascinerar dig med ormskelett?

– Först tycker jag att det är viktigt att skilja på ormskelettet och det faktiska djuret. Med det sagt har det alltid funnits en mängd metaforer och tolkningar gällande bilden av ormen. I historien, i traditionen.

– Vi vet att det i exempelvis många texter från den kristna traditionen finns historier om ormar. Så även i västerländsk filosofi. Nietzsche hade en berömd mening. Han sade att Gud efter sex dagars arbete lade sig under ett träd och vilade som en orm. Medan Gud vilade visade sig djävulen. Det finns någon typ av länk mellan Gud och djävulen genom ormen.

– Det finns så många meningar bakom detta och för mig är historien väldigt intressant. Sen kan människor lätt säga; ”han är från Kina, det är en drake, bla bla bla”. Men det är för enkelt att läsa det på det sättet. Därför föredrar jag att inte ge för mycket förklaringar. Konstnärens uppgift är att påbörja samtalet. Att ställa en fråga. Inte att svara på den.

LÄS MER: Trög start för Västlänkens konstprojekt

När man ser till den modell som du arbetar med nu inser man den enorma storleken av det här projektet. Hur är det att arbeta så storskaligt?

– Ett konstverk bör följa rytmen av arkitekturen. Vi kan säga att ormen kommer från gatan och sen går under jord där olika in- och utgångar börjar dyka upp. Sen valde jag att placera ormens huvud vid cykelrampens ingång.

– Självklart är ormen väldigt storskalig. Men samtidigt är den inte alltid där. Vissa av ormens delar försvinner. Den färdas över och under jord. Resenärerna kommer aldrig att se ormen i sin helhet. Det är alltså upp till allmänheten att fullgöra ormen med sin fantasi.

– Det är min poäng. Ett konstverk är aldrig färdigt med konstnären själv. Det kan bara fullgöras med allmänhetens medverkan.

Ormens gap ska alltså skjuta upp vid nedgången till cykelrampen. Tror du att det kommer att kännas lite skrämmande?

– Självklart kan det finnas olika åsikter och förståelse om detta. Men som jag ser det, är det enda sättet en orm kan hälsa välkommen genom att öppna sin mun.

– Djur har andra sätt att hälsa på än människor och det är när ormen stänger sin mun som det inte kan bli något välkomnande.

Skelettet ska också få ett gradvis starkare regnbågsskimmer ju längre ner man kommer under mark. Hur har du tänkt där?

– Vi kan kanske kan säga att regnbågen är en metafor för hopp om framtiden. Den representerar vanligtvis det vackra i naturen.

LÄS MER: Västlänken dekoreras – för 32 miljoner

– Anledningen till att vi kan göra kopplingen mellan ormen och regnbågen är först och främst att ormens rörelse formar kurvor, precis som regnbågen. Sen kan ormen dyka upp och försvinna precis som regnbågen.

– Det sista och viktigaste är att det här konstverket kommer att vara under jord. Det kan alltså vara intressant att skapa den här, jag vill inte säga illusionen, men fantasin om regnbågen.

Konstnärer arbetar ju ofta för kontrollerade miljöer. Kanske en konsthall eller ett museum. Ute i allmänheten förändras förutsättningarna. Här möts exempelvis konsten av människor som bara rör sig i sin vardag. Hur har det varit att arbeta med en publik plats?

– Ur en konstnärs synvinkel talar vi nu allt mer om en post-ateljéperiod. Konstnärer arbetar mer med idéarbetet till ett verk. När de reser, i sin vardag. Inte specifikt när de är i ateljén.

LÄS MER: Så ska Västlänken fyllas med konceptuell konst

– Från en idealistisk synvinkel måste modern konst ha den här egenskapen. Att delta, att bidra till konstruktionen av samhället.

– Självklart menar jag inte att konstverket måste förändra världen. Kanske är det för stort att säga så. Men jag tror att konsten ska ha sin plats.

Det här är också ett politiskt väldigt laddat projekt i Göteborg. Har den konflikten nått dig?

– Det är normalt med opposition, framförallt i ett demokratiskt system. Det är normalt att ett offentligt projekt inkapslar alla dessa olika röster. Människor kan aldrig hålla med varandra till 100 procent.

– Jag använder inte heller termer som positiva och negativa åsikter. För en positiv åsikt, eller aspekt, kan ha negativa delar bakom sig. Allt är relativt.

Huang Yong Ping

Född: 1954 Xiamen, Kina

Bor: Paris, Frankrike.

Under 1980-talet grundade Huang Yong Ping den postmodernistiska gruppen Xiamen Dada.

Han kom till Frankrike 1989 i samband med utställningen Magiciens de la terre på Centre Pompidou. Samtidigt skedde massakern på Himmelska fridens torg. Huang Yong Ping bestämde sig då för att inte återvända till Kina utan blev kvar i Frankrike.

Huang Yong Ping har beskrivits som en av Kinas viktigaste avantgardistiska konstnärer. Han arbetar ofta storskaligt och inkorporerar gärna filosofi och religion när han tar fram sina konstverk.

Fakta: Kronotopia

Kronotopia (av grekiskans chrónos - tid och topos - plats) är temat för konstprogrammet i Västlänken och Olskroken.

Programmet är framtaget av Trafikverket, Statens konstråd, Västtrafik och Göteborgs stad och syftar till att få en sammanhållen gestaltning av stationsmiljöerna.

I programmet ingår fyra större konstprojekt. Ett för varje station och ett vid Olskroken. Utöver Huang Yong Pings Rainbow Snake ingår också Katharina Grosses bLink, Danh Vōs Tongue And Groove och Goldin och Sennebys Evig Anställning.

Den totala budgeten för programmet ligger på 32 miljoner kronor, varav 24 miljoner kommer ur projektets budget och 8 miljoner från Statens konstråd.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.