Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/3

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hör Arpi och Cwejman om sin omdebatterade bok Så blev vi alla rasister

Hur har det offentliga samtalet om rasism förändrats de senaste åren? Det är en av frågeställningarna när de bokaktuella ledarskribenterna Ivar Arpi och Adam Cwejman nu kommer till GP Live på Auktionsverket Kulturarena.

Ivar Arpi och Adam Cwejman har tillsammans skrivit boken Så blev vi alla rasister, utgiven av Timbro. I boken driver de båda ledarskribenterna (Svd respektive GP) tesen att den antirasistiska rörelsen utgår från samma tankar som rasismen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: En plädering för universalismen

De går hårt åt begrepp som strukturell rasdiskriminering, rasifiering och intersektionalitet och hävdar att de är rent kontraproduktiva och spelar rasismen i händerna.

"Reducerar människor till att vara sin härkomst"

Även de åtgärder som public service-bolagen SVT och SR har gjort för att öka mångfalden bland sina anställda får svidande kritik för att de skulle göra människor till inkvoterade mångfaldsalibin.

– Framför allt reducerar de människor till att vara sin härkomst och hudfärg och säger att det är människans viktigaste egenskaper. Man sorterar upp människor på samma sätt som rasister gör, men kommer undan med det för att man gör det med antirasistiska förtecken, säger Ivar Arpi.

I boken använder författarna bland annat sökningar i mediearkivet Retriever för att visa på hur begrepp som rasifiering snabbt etablerades och fick genomslag kring förra valet 2014.

Användningen av "rasifiering" har halverats

När GP gör om sökningen för 2017 visar det sig att förekomsten av ordet rasifiering har halverats. Även förekomsten av andra av de begrepp de tar upp har minskat kraftigt i media. Men Ivar Arpi håller inte med om att det skulle indikera att pendeln har slagit över åt andra hållet.

– Jag tror att vår tes fortfarande är otroligt relevant, för många av de här perspektiven har blivit vardagsmat på institutioner och myndigheter. Många av de personer som vi debatterade mot då har fått jobb med mycket inflytande i dag, säger han.

Arpi ställer sig tveksam till att det offentliga samtalet om rasism skulle ha förändrats sedan förra valet. Istället trycker han på att förändringen från 2010-talets början lever kvar.

– Rasism brukade betyda att man har nedvärderande åsikter om människor med en annan hudfärg eller behandlar dem annorlunda. Idag kan du tvärtom anses skyldig till rasism om du inte fokuserar på människors hudfärg eller ursprung.

"Nu har det kommit ett bakslag"

Skribenten Per Wirtén, som recenserade boken för Expressen, menar tvärtom att det har skett stora förändringar sedan förra valet i hur vi pratar om rasism.

– Jag, som är antirasist, anser att vi gick fram oerhört mycket under 2010-talets början. Nu har det kommit ett bakslag och det märks väldigt tydligt i valdebatten. Idag talar ingen politiker om rasdiskriminering som en förklaring till exempelvis orättvisor på arbetsmarknaden, säger han.

Vilken är din huvudkritik mot deras tes?

–Jag tycker att det är en väldigt allvarlig anklagelse de kommer med – och den håller inte. De förhåller sig aldrig till verkligheten, vi vet ju att det finns rasdiskriminering i Sverige, istället angriper de oss som försöker beskriva hur samhället fungerar.

– Jag menar att vi använder de där begreppen för att de beskriver verkligheten väldigt bra. När författarna så kategoriskt avvisar dem blir det väldigt tomt.

Inte förvånad - "Används som slagträ"

Adrián Groglopo, sociolog och lektor vid Göteborgs Universitet, samt ordförande för Antirasistiska akademin, är en av de personer som kritiseras i boken. Författarna skjuter in sig på att han "blandar sin forskning med politiskt engagemang".

– Jag har inga problem med hur de porträtterar mig. De visar att jag gör ett bra jobb inom forskningen. De förstår inte att det går att jobba vetenskapligt och samtidigt vara engagerad i samhällsfrågor, säger han.

Liksom Per Wirtén ser Groglopo en förskjutning i den politiska retoriken de senaste åren och han är inte förvånad att politikerna slutar använda begrepp som rasifiering.

– När det inte ger omedelbara politiska poäng slutar de att använda dem. Idag går retoriken ut på att använda invandrare som slagträ för att bygga upp svensk politik.

GP Live: Träffa författarna bakom boken

Tisdag 19 juni intervjuas Adam Cwejman och Ivar Arpi av GP Kulturs idé och kritik-redaktör Victoria Greve.

Samtalet sker på Auktionsverket Kulturarenas scen 18.00.

Här hittar du mer information om GP Live om "Så blev vi alla rasister".

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.