Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

TO5WPs9A4SzIOTc19DCVIB717CE.jpg
På lördag återupplivar Jim Rikard Knutsson (höger) Jazzhuset. Bild: Arkiv, Egen

"Håkan ska aldrig få vila"

På lördag tar det döda indiepalatset Jazzhuset liv igen. Då uppförs en Håkan Hellström-fest på Erikdahlsbergsgatan 3. GP:s Jonathan Bengtsson har pratat med den på alla sätt och vis evige arrangören Jim Rikard Knutsson.

Hej Jim! Varför kan ni inte bara låta Håkan Hellström vila lite?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Haha, det kan man tycka om man vill, att han behöver vila. Men det gör faktiskt inte alla. Så nu när Håkan själv har tagit en paus så tänkte vi helt enkelt att någon måste fylla tomrummet till nästa skiva. Det ska aldrig bli tyst om Håkan.

LÄS MER: Ganska fint – men masshysterin uteblir

Hotar du nu med fler Håkan-fester än denna, eller misstolkar jag dig?

– Nej, men mer popfester kan komma om denna blir lyckad. Något lite smalare, som lägger fokus på andra, mindre band.

Varför behövs en Håkanfest idag? Vad gör den för nytta?

– Många saknar faktiskt att gå till Jazzhuset, eller något liknande ställe för alternativ pop i Göteborg. Detta är ett försök att ta tillbaka en del av Jazzhuset in på Hoki Moki. Och Håkan är den största vi har här, så vi börjar med honom. Har också bokat in Martin Elisson och Kristian Anttila för varsitt DJ-set, så det här blir verkligen en popfest deluxe.

Vissa skulle säga att detta är ett desperat försök att återuppliva en passerad era. Vad säger du om det?

– Det… kan man också tycka om man vill. Jag tycker inte det. Indiescenen lever fortfarande, vi har många nya bra band i stan som kommer fram. Makthaverskan är väl kanske det bästa exemplet. Agent blå är också jättebra. Det dyker upp nya artister hela tiden. Men visst, scenen är inte lika stor längre.

LÄS MER: "Oceanen varken vissnar eller exploderar"

Den officiella drinken under Håkan-kvällen heter Gårdakvarnar och sprit. Vad innehåller denna?

– Det är en överraskning.

Men någonting måste du säga. Är den av fruktig eller mer bitig karaktär?

– Den innehåller sprit.

Är det så långt du kan sträcka dig?

– Det är så långt jag kan sträcka mig.

Hur mycket saknar du Jazzhuset personligen? Du blev till slut en stor del av stället. Har det varit svårt att hitta fram till någon identitet efter nedläggningen?

– Jag var ändå där sju år. Jobbade mig uppåt och blev till slut klubbansvarig, så det var en stor del av mitt liv. När allt lade ner kände jag först att det var ganska lugnt. Var sak har sin tid på något vis. Men nu har jag verkligen börjat sakna det igen. Det behövs en yta för mindre band, eller djs som gör sin första eller andra spelning. En plantskola, någonstans för artister att börja, för att ha möjlighet att sedan växa sig större.

LÄS MER: GP:s guide till sommarens musikfestivaler

Mest läst