Gabriel Byström: Tillfällig vapenvila om yttrandefriheten

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Det har stormat i yttrandefrihetskommittén de senaste veckorna. Justitierådet Göran Lambertz, som är ordförande i kommittén, insåg plötsligt att ingen av politikerna i kommittén var särskilt intresserad av att skapa en ny teknikoberoende grundlag.

Karriärjuristen Lambertz hotade då med att börja opinionsbilda på egen hand. En debattartikel signerad Lambertz skickades till DN för att kort därefter dras tillbaka. Nu råder, åtminstone tillfälligt, vapenvila i konflikten.

På onsdag träffas kommittén för första gången efter det offentliga bråket. I grunden handlar det om att Lambertz vill skapa en ny yttrandefrihetsgrundlag som inte tar hänsyn till i vilken kanal något är publicerat.

ANNONS

Det som publiceras på internet bör ha samma skydd som det som trycks i en tidning, menar justitierådet. Och det låter sig givetvis sägas. Problemet är att en ny grundlag sätter åtskilliga värden på spel.

En person med mycket god insyn i kommitténs arbete konstaterar kort att riskerna med en ny grundlag är alldeles för stora. Då kommer det bli möjligt för Bryssel att på allvar ge sig på den svenska yttrandefrihetslagstiftningen.

Som det är nu är den svenska tryck- och yttrandefrihetsgrundlagen onåbar för de EU-politiker som vill ha en harmonierande lagstiftning på området vilken sannolikt skulle innebära ajöss med bland annat meddelarfrihet och mer avancerad insyn i offentlig verksamhet.

Det har kliat i Göran Lambertz fingrar att designa en ny grundlag under flera år. För en jurist är det svårt att tänka sig en större utmaning. Även på justitiedepartementet, som har skrivit kommitténs direktiv, har det funnits en klar förväntan om att en ny grundlag skulle tas fram.

I huvudsak för att hålla sig väl med tjänstemännen i Bryssel som ända sedan det svenska EU-medlemskapet blev klart har tittat snett på den tunga svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

En sak är klar: alltför många politiker svävar alltför mycket på målet om vikten av att värna den svenska tryckfriheten, något återkommande undersökningar visat.

ANNONS

De problem som finns i dag är inte av en art som gör att det måste skapas en ny grundlag, en grundlag som dessutom omedelbart skulle få mängder av gränsdragningsproblem. Vad är ett massmedium i den digitala världen, för att ta ett exempel. Att svenska tjänstemän har svårt att hävda svensk grundlag i Bryssel kan inte ligga till grund för så omfattande ingrepp.

Det enklaste är att skapa en bra argumentationshandledning till tjänstemännen så att de vet hur de ska argumentera, som en källa med insyn i kommittéarbetet nyktert konstaterar.

ANNONS