Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den stora entréhallen inne i Göteborgs rådhus. Bild: Jenny Ingemarsson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göteborgs rådhus vinner Sveriges största arkitekturpris

Det studeras på arkitektutbildningar och lockar intresserade från hela världen. Nu har Göteborgs rådhus vunnit Helgopriset. Ett pris som ges för bästa restaurering.

"Arkitekterna har skickligt genomfört detta projekt och återgett Göteborgs internationellt mest kända byggnad dess storhet och intimitet. Värdig både Tessin och Asplund."

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så avslutas juryns nominering i samband med årets Helgopris. Ett pris som delas ut av Statens fastighetsverk och går till bästa restaurering eller komplettering av ett äldre byggnadsverk. Med sin prissumma på 150 000 kronor är det Sveriges största arkitekturpris.

I år tilldelades det Caroline Losman och Mikael Nädele, från GAJD arkitekter, för deras arbete med rådhuset i Göteborg.

– Det är överrumplande, för det är väldigt många fina projekt som har nominerats. Ta till exempel Nationalmuseum som precis är invigt och har fått mycket publicitet. Det är omtumlande att det här uppmärksammas som har varit ett rätt lågmält projekt, säger Mikael Nädele.

LÄS MER: Nationalmuseum i absolut världsklass

Att verka utan att synas

Att restaurera en klassisk byggnad kan vara komplicerat. Moderna krav ska uppfyllas samtidigt som ambitionen ofta är att bevara det historiska. Det kan vara ett enormt arbete som när det är klart kanske inte ens märks av.

I fallet med rådhuset är möjligen det mest iögonfallande fasadens renovering. Efter arkivforskning och analys av färgskikt återfanns byggnadens ursprungliga färg. Caroline Losman och Mikael Nädele valde att gå tillbaka till den – vilket innebär att byggnaden nu har en mättad gul nyans.

– I nomineringen nämndes det annars att vi lyckats med att inte göra för mycket. För det är lätt att det blir överlastat. Vi har inte varit på alla ytor gjort vid dem. Vi har velat bevara patinan i huset. Det är ett fint slitage och man vill kunna se att det har varit verksamheter här, säger Mikael Nädele.

Under projektet har de båda arkitekterna också haft ögonen på sig. Göteborgs rådhus är nämligen i arkitektkretsar Göteborgs mest kända byggnad. Den är uppmärksammad internationellt och i Sverige är den en självklar del av arkitektutbildningen.

– Det är speciellt eftersom det här är en byggnad som nästan alla arkitekter förhåller sig till, säger Mikael Nädele.

Men även utanför arkitekternas cirkel tycks många ha fått upp ögonen för byggnaden. Detta trots att den i dag är mer eller mindre stängd för allmänheten. Mellan 1936 och 2010 fungerade den som Göteborgs tingsrätt. Sedan flyttade Göteborgs politiker in och säkerheten höjdes.

LÄS MER: Göteborgs mest kända byggnad öppnar sina dörrar

Eftersom trycket har varit stort på att få komma in har man dock nyligen börjat med guidade visningar.

Har blivit allt mer populär

Mikael Nädele tror ändå att politikernas inflytt kan ha verkat för att uppmärksamma byggnaden mer. Framförallt eftersom de ofta fotas i den kanske mest ikoniska delen, entréhallen.

För den som inte har varit inne i rådhuset syns det öppna rummet bland annat i vinjetten till den populära SVT-serien Vår tid är nu.

LÄS MER: Så förvandlades Göteborg till 40-talets Stockholm

Platsen kan beskrivas som ett stort trapprum med en mängd olika träslag, mjuka vinklar och naturligt ljus. När Gunnar Asplund 1936 gjorde sin tillbyggnad till Nicodemus Tessin den äldres byggnad, med anor från 1600-talet, var stilen banbrytande.

– Egentligen kan man säga att Asplund tog ett helt nytt steg i rättsväsendet. Han bröt ner idealet att allt skulle vara så kraftfullt och starkt. Att människor skulle komma in till tingsrätten med mössan i handen. Han bröt ner makten helt enkelt och gjorde det mänskligt. Det är nog det som fascinerar, säger Mikael Nädele.

Tidigare vinnare av Helgopriset

2013 – Årsta kyrka, Stockholm

2008 – Östra magasinet vid Katrinetorps gård, Malmö

2004 – KTH:s bibliotek, Stockholm

2001 – Göteborgs konserthus

1996 – Alnarps ladugård

Källa: Statens fastighetsverk

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.