Poeten och kulturskribenten Karin Bryggers artikelserie om Göteborgs judiska historia, som publicerats på GP:s kultursidor, har blivit bok. Det är en bra idé.
Texterna är folkbildande, intressanta och borde bli lästa av alla som har det minsta intresse för lokalhistoria och samhällsfrågor. Inte minst nu, när svenska nynazister marscherat flera gånger i Göteborg.
Hur långt ligger egentligen Andra Lång ifrån Auschwitz?
Inte särskilt långt alls, när man läser Visst kan man dansa efter Auschwitz. De 15 texterna i boken rör sig fritt, mellan tid och rum.
Att den högt älskade partygatan Andra Långgatan har en stark judisk historia var för mig okänt innan Karin Brygger berättade om det. Här fanns mängder av judiska butiker och en liten synagoga. Fram till 1900-talets mitt var Haga, Olivedal och Linné judiskt präglade områden, skriver Brygger.
Och Förintelsen finns väl alltid med för den som skriver modern judisk historia. Det är på grund av Förintelsen en kvinna som ska fylla i en mammografiblankett på Sahlgrenska darrar på rösten och nästan börjar gråta. Hon kan inte fylla i något formulär om mammans, mormoderns eller mostrarnas bröstcancer. Kvinnan har ingen aning, eftersom hela hennes familj mördades av nazister.
Läs mer: Karin Bryggers artikelserie om Göteborgs judiska historia
Från Auschwitz till Göteborg
De senaste åren har judiska berättelser haft en stark plats i den svenska bokutgivningen. Uppväxtskildringar, minnen av Förintelsen, eller kombinationer av båda. Göteborg har dock varit underrepresenterat, den enda jag kan påminna mig är Stephan Mendel-Enks läsvärda Tre apor, som handlar om en judisk killes uppväxt och familjens historia i Göteborg.
Hos Karin Brygger handlar det alltså om fragment ur Göteborgs judiska historia. Läsaren får inte en sammanhängande berättelse, utan korta nedslag.
Titeln Visst kan man dansa efter Auschwitz syftar på kapitlet om Abraham och Ester, som blev förälskade på en fest för krigsöverlevare i Göteborg. Han vägde bara 28 kilo när han kom som flykting från Bergen-Belsen. Hon hade överlevt på grund av ett maskinfel den dagen hon skulle gasas i Auschwitz. De orkade starta ett nytt liv tillsammans, köpte en bostadsrätt i Majorna och uppfostrade tre barn.
En av de mest intressanta texterna berättar om hur Göteborgs judiska historia började på 1700-talet på Marstrand. Marstrand var en frihamn med religionsfrihet och den första synagogan byggdes 1782. När frihamnsreglerna upphörde ville Marstrand ha ut judarna. Nästan alla av de runt 60 judiska familjerna på Marstrand flyttade då till Göteborg, på tidigt 1800-tal.
Efterord av van Reis
Korrekturläsningen av boken har dessvärre havererat. Det finns många slarvfel: i namnstavningar, val av stora eller små bokstäver, någon gång när det gäller siffror. Synd – och onödigt.
Förhoppningsvis blir det tillfälle att rätta till felen, om boken kommer i ny upplaga. Det är den värd.
Boken består förutom Bryggers texter av en del historiska bilder samt ett mycket fint efterord av GP:s förra kulturchef Mikael van Reis, som skriver om sin uppväxt och sin familj.
Karin Brygger är medarbetare på GP Kultur. Därför recenseras hennes bok av Lena Kvist, kulturchef på Borås Tidning.
