Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Få nyutbildade bibliotekarier i kombination med högre efterfrågan och kommande pensionsavgångar kan vålla riktiga problem de kommande åren, varnar fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg. Bild: Vilhelm Stokstad/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Facket: Det behövs 2 000 nya bibliotekarier

Arbetsförmedlingen ser en marknad i balans. Men fackförbundet DIK spår en kommande bibliotekariekris. – Vi behöver 2 000 extra bibliotekarier de kommande tio åren, säger förbundsordförande Anna Troberg.

De senaste åren har i princip alla som tagit examen inom Biblioteks- och informationsvetenskap fått jobb. Den öppna arbetslösheten bland landets bibliotekarier bedöms ligga lägre än en halv procent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Nystart efter storsatsning på Hammarkullens bibliotek

– Det handlar kanske om ett tiotal människor som inte har fått anställning. Tvärtom verkar det till och med svårt att hitta och rekrytera utbildade bibliotekarier, säger Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK som organiserar de flesta av landets cirka 7 000 bibliotekarier och arkivarier.

På DIK befarar man dessutom att läget kommer att förvärras. De 150-200 bibliotekarier som utbildas varje år kommer inte att täcka upp för de kommande årens behov. Inte minst med tanke på alla de bibliotek som enligt skollagen ska finnas tillgängliga för grund- och gymnasieskolans elever. Det står inte uttryckligen i lagtexten att skolbiblioteken ska vara bemannande med utbildade bibliotekarier, men det är en uttalad ambition och en målsättning.

– De flesta skolledare inser fördelarna med att ha bemannade skolbibliotek och det betyder att vi behöver ännu fler bibliotekarier.

Behövs 2 000 extra bibliotekarier

Det tar tre-fem år att utbilda en bibliotekarie och enligt Anna Troberg är grundproblemet att det helt enkelt utbildas för få bibliotekarier i landet.

– Vi gjorde en överslagsräkning och kom fram till att det behövs minst 2 000 extra bibliotekarier under de kommande tio åren. Det är en ganska stor ökning.

Anna Troberg.. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Få nyutbildade bibliotekarier i kombination med högre efterfrågan och kommande pensionsavgångar kan vålla riktiga problem de kommande åren, varnar Anna Troberg.

– Tyvärr har Arbetsförmedlingen en helt annan bild. Av outgrundlig anledning listar man bibliotekarie som ett yrke där arbetsmarknaden är i balans, men det stämmer inte alls överens med vår verklighet.

"Arbetsmarknad i balans"

Mycket riktigt visar Arbetsförmedlingens senaste jobbprognos att landets bibliotekarier har just en "arbetsmarknad i balans". Under de kommande fem åren bedöms det varken råda brist eller något överskott på utbildade bibliotekarier i riket som helhet.

LÄS MER: Stadsdelarna blir av med ansvaret för biblioteken

– Vi bedömer att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket men det finns regionala och lokala skillnader. I Göteborg är det balans, medan det på vissa ställen (Kungälv, Ale, Partille, Alingsås) till och med råder hård konkurrens om jobben som bibliotekarie, säger Sarah Nilsson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Göteborg.

Hur kommer det sig att ni landar i så olika ståndpunkter?

– Det är svårt att svara på. Vi grundar våra prognoser utifrån de bedömningar som våra arbetsförmedlare gör.

"Borde ingå i totalförsvaret"

Anna Troberg på fackförbundet DIK tycker det är djupt olyckligt att Arbetsförmedlingens uppfattning skiljer sig så kraftigt åt från hennes egen bild av verkligheten. Risken är stor, menar hon, att studenterna tar fasta på Arbetsförmedlingens uppgifter och söker sig till andra utbildningar.

Med tanke på hur mycket analyserna skiljer sig åt, är det rimligt att tro att ni får 2 000 extra bibliotekarier under de kommande tio åren?

– Vi kommer att jobba stenhårt för det, men till syvende og sidst är det en politisk fråga. Vi lever i en tid där fakta förvrängs och där bibliotekarier behövs mer än någonsin. Bibliotek är jätteviktiga och jag tror det vore bra om de lyftes fram som en del av totalförsvaret, säger Anna Troberg.

Svenska biblioteksväsendet

* 2 304 offentligt finansierade bibliotek.

* 1 145 folkbibliotek.

* 37 universitets- och högskolebibliotek.

* 80 bokbussar.

* 67 sjukhusbibliotek.

* 50 specialbibliotek.

* 20 regionala bibliotek.

Källa: Kungliga biblioteket.

Läget från Göteborgs horisont

"Söktrycket är sjunkit de senaste åren. Det är helt enkelt färre personer som söker lediga jobb på våra bibliotek här i Göteborg. Jag vet att KB (Kungliga biblioteket) har identifierat en brist på bibliotekarier i framtiden och att de anser att utbildningsplatserna behöver ökas."

Anette Eliasson, sektorschef för biblioteken i Göteborg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.