Timeout eller skamvrå. Det kommer till min kännedom att barnens skola tillämpar disciplinära åtgärder som kallas ”The corner” och ”The cloud”, skriver Rebecka Åhlund. ”Ingen har nånsin blivit snäll av stryk”, säger Bamse. Men vad skulle världens starkaste björn säga om Molnet eller Hörnet?
Timeout eller skamvrå. Det kommer till min kännedom att barnens skola tillämpar disciplinära åtgärder som kallas ”The corner” och ”The cloud”, skriver Rebecka Åhlund. ”Ingen har nånsin blivit snäll av stryk”, säger Bamse. Men vad skulle världens starkaste björn säga om Molnet eller Hörnet? Bild: irina

Får man straffa barn?

Rebecka Åhlund, skribent bosatt i London, skriver om för- och nackdelarna med Storbritanniens mer tillåtande syn på bestraffning av barn i pedagogiskt syfte.

ANNONS
|

Vår första morgon i London, i ett hyrt litet hus i Shoreditch, lyssnade min familj och jag på radio medan vi åt frukost. LBC heter kanalen och beskrivs enklast som ett dygnet-runt-Ring P1. Den här decembermorgonen diskuterades barnaga. Som är olagligt. I Sverige. Men, insåg vi medan vi tuggade rostade mackor kliniskt fria från fibrer, inte i Storbritannien. Det är olagligt i skolor, men inte för föräldrar eller vårdnadshavare- om bestraffningen kan anses ”rimlig”. Man tänker sig en tillrättavisande liten dask eller smisk, inte något som lämnar större blåmärken eller sår. Exemplen som används är hårresande: det är inte tillåtet att slå ut en tand på sitt barn, eller bryta en arm. Redskap, som till exempel det förr i tiden så populära bältet, är inte heller tillåtet.

ANNONS

LÄS MER: Camilla Läckbergs utspel om barnuppfostran i Skavlan

Vi lyssnade storögt på inringande britter som i flera fall tyckte att lagen var trams och att de självklart skulle ha rätt att huta åt sina ungar på vilket sätt de ville. De flesta var emot kroppsbestraffningar, men de som var för var ändå tillräckligt många för att det skulle kännas som om vi flyttat inte bara till ett annat land, utan till en annan tid.

Det kommer till min kännedom att barnens skola tillämpar disciplinära åtgärder som kallas ”The corner” och ”The cloud”

Fyra år senare påminns jag om den där morgonen. Det kommer till min kännedom att barnens skola tillämpar disciplinära åtgärder som kallas ”The corner” och ”The cloud”. Hörnet och molnet. Om en elev beter sig på icke önskvärt sätt i klassrummet, ber läraren hen att ställa sig i hörnet. Där får hen stå tills läraren säger åt hen att gå och sätta sig igen. I liknande syfte används Molnet. Det är ett litet fluffigt blått moln uppsatt på anslagstavlan i klassrummet, ser mest ut som något Sanrio-producerat, men om en elevs namn hamnar där betyder det fem minuter missad rolig timme på fredagen. Ibland, om en elev är extra busig eller snackig, kan hen förlora hela sin ”golden time”. Då får man sitta kvar i klassrummet och titta på när ens klasskamrater ritar, pysslar med lera eller något annat som betraktas som roligt. Om man stör får man vända sig om och sitta med ansiktet riktat in i väggen.

ANNONS

”Ingen har nånsin blivit snäll av stryk”, säger Bamse. Men vad skulle världens starkaste björn säga om Molnet eller Hörnet?

Något i mig reagerar instinktivt på denna information, som når mig på grund av att mina egna ungar för första gångerna betett sig på ett molnvärdigt respektive hörnet-fordrande sätt. Det låter ju som… skamvrån? Minus dumstrut på huvudet, då. En praktik som inte varit aktuell i Sverige sedan 1950-talet, förutom en snabb men kortlivad trend när något Supernanny-program sändes på TV3 och visade hur amerikanska barn på väg mot nervsammanbrott tvingades ta ”time out” när de levde rövare.

England är snart det enda landet i Storbritannien där föräldrar åtnjuter lagligt skydd för att ”smack ones child”. Både Wales och Skottland håller på att driva igenom lagar som gör det kriminellt. ”Kroppslig bestraffning av barn är oacceptabelt i ett modernt, progressivt samhälle”, säger Huw Irranca-Davies, barn- och ungdomsminister i Wales. Debatt kring andra former av bestraffning lyser med sin frånvaro. Vilket den, om vi ska vara ärliga, även gör i Sverige- men kanske beroende på att skamvrån så att säga ställts i skamvrån under det senaste århundradet.

Skam är otroligt laddat. Att ingjuta skam i människor är ett effektivt sätt att få dem att göra som man vill- samtidigt som det förstås kan skada en individ på oöverskådliga vis för lång tid. Under det senaste året har jag haft minst ett djupare samtal med alkoholister och narkomaner per dag, och jag säger inte att skamvrån drev dem in i missbruk, men en sak har de alla gemensam och det är känslan av att inte duga, inte vara bra nog; en skam över sin blotta existens.

ANNONS

Den amerikanska forskaren och TED-talk-succén Brenée Brown har gjort skam till sitt forskningsuppdrag. Hon menar att ett barn som skäms lär sig att dölja det, men också att hen som person är dålig. Skillnaden mellan skam och skuld är kortfattat att skuld är något vi känner för en handling vi begått- vilket kan vara på sin plats och vilket går att åtgärda genom att till exempel be om ursäkt. Skam infiltrerar hela vår existens. Den berättar för oss att vårt värde som människor är äventyrat.

LÄS MER: Ut ur skamvrån - om utsatta mammor

Krisen i den svenska skolan går inte att inte nämna här. Hur lärare behandlas fullkomligt respektlöst, ibland angrips rent fysiskt och knappt hinner ägna sig åt undervisning eftersom de parallellt med undervisningen måste arbeta extra som socialassistent, psykolog och säkerhetsvakt. Jag har vistats i mellanstadiemiljö både i Sverige och England, och skillnaden är enorm. I ljudnivå, i hur eleverna relaterar till lärare, i föräldrars vilja till detaljstyrning av skolan. När jag berättar om Molnet och Hörnet på Facebook blir det ett eget litet ramaskri på min vägg från andra svenskar, medan mina engelska föräldrakolleger inte alls tycker att Hörnet är ett problem. Den enda som blir upprörd av andra föräldrar i mina barns skola är en italiensk mamma som själv är pedagog utbildad inom Reggio Emilia- den pedagogik som delvis ligger till grunden för den internationellt sett så högaktade svenska skolan.

ANNONS

Kanske är Hörnet ett sätt att behålla disciplinen i klassrummet utan att för den skull behöva ägna en lektion åt att förklara varför man inte får småsnacka med sin bänkgranne? Ett i sammanhanget litet offer till skampålen för att resten av klassen ska hinna tillgodogöra sig all kunskap om Blitzen eller barnens situation under den viktorianska eran?

Samtidigt menar barngurun Lars H. Gustafsson, barnläkare och författare, att det inte är någon skillnad mellan time out och skamvrå. Båda innebär ”utfrysning, isolering och skambeläggning” och menar att det strider mot FN:s barnkonvention. Är det kränkande att stå i Hörnet? ”Man blir mest sur”, säger min 11-åring. Men är det så för alla barn? Hur är det med han som har sex syskon och föräldrar som inte kan engelska?

ANNONS