Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Upprorisk. När författaren Victoria Benedictsson låter sin Selma i Pengar giftas bort mot sin vilja med en trettio år äldre man som är rik men henne fysiskt motbjudande har seder och lagstiftning ändrat om hela bilden, från adel till borgerlighet, där relationer är möjliga utan föräldrarnas inblandning. Bild: PRESSENS BILD

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Det kan vi lära av 1800-talets arrangerade äktenskap

Romantisk kärlek som enda grund för äktenskap är ett sent påfund i människans historia. Ellen Mattson drar historiska lärdomar om vad som leder till ett långvarigt och lyckat äktenskap.

SAKPROSA

Brita Planck

Förnuft eller känsla. Adel, kärlek och äktenskap

Appell

Det är minus 7 grader när jag stiger upp denna morgon, ändå flyger mesarna runt i par och undersöker mina holkar. Fåglarnas kärlek lever också kalla aprildagar. Eros är den princip som får våren att leva och världen att snurra, men när äktenskap ska ingås är han inte att lita på. Vårbrasor brinner ut. Romantisk kärlek som enda grund för äktenskap är också ett ganska sent påfund i människans historia, medan aspekter som börd, prestige och egendom spelade huvudrollen i äldre tiders äktenskapsförhandlingar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Njutbart och intelligent om omöjlig kärlek

Borgerliga värderingar sipprar in

Brita Plancks bok Förnuft eller känsla skildrar giftermål och kärlek i det svenska 1700- och 1800-talets adliga miljöer. När det gäller adeln finns fördelen av många skriftliga källor, brevväxlingar, dagböcker, memoarer som utgetts eller sparats i välfungerande arkiv, men det blir onekligen en liten värld som skildras, även om den borgerliga klassens värderingar sipprar in mot slutet av perioden. Hur den stora bondebefolkningen tänkte och kände får man läsa om någon annanstans. Brita Planck har i sin bok (som är en omarbetning av hennes doktorsavhandling från 2014) framför allt varit intresserad av att komma under ytan på schablonen, den som säger att arrangerade äktenskap uteslöt samtycke och kärlek, kanske framför allt hos den kvinnliga parten. Jag är nog inte ensam om att se framför mig purunga adelsflickor som säljs till högstbjudande gubbe för att täcka familjens skulder, men verkligheten visar sig vara mer komplex och betydligt intressantare än så. Påtvingade äktenskap är ovanligt i materialet, liksom stora åldersskillnader. Och faktiskt förekom det rätt ofta att man inte gifte sig alls.

I den förkristna tiden handlade äktenskap i första hand om att skapa släktallianser och fördela egendom. Polygami praktiserades, åtminstone av männen i de övre sociala skikten, och de barn som föddes i frillorelationer sågs som legitima. Skilsmässa förekom, på både mannens och kvinnans initiativ.

Ovanligt att bli bortgift mot sin vilja

I och med kristnandet förändrades detta, nu skulle man leva tillsammans monogamt i livslånga förbund och äktenskapet skulle ingås med båda parternas samtycke. I kyrkoordningen från 1571 anses det visserligen fortfarande vara föräldrarnas plikt att råda och styra sina barn, men i 1686 års kyrkolag har skrivningen blivit tydligare: ingen må trolovas mot sin vilja. Och det tycks alltså ha varit mycket ovanligt att så skedde. Föräldrarnas roll var snarare att ta hand om pappersarbetet, själva förhandlingen, medan "de unga tu" satt vid sidan av och flirtade med varann. Den materiella delen var ju fortfarande central och det är passande att författaren i sin boktitel åkallar Jane Austen, denna mästerliga skildrare av kärlekens krassa sida. Man kan fnissa åt de näriga mödrarna i hennes romaner när de jagar rika friare åt sina döttrar, men de visste vad som gällde: många barn i kombination med fattigdom kan ta död på den varmaste kärlek.

Jane Austen var en mästare på att skildra äktenskapets krassa sida.. Bild: PRESSENS BILD

Om man ska försöka sammanfatta forskningen i ämnet kärlek och äktenskap blir det väl ungefär så här: lika barn leka bäst - och längst. Som ogift observatör av bekantskapskretsen är det vad jag själv har noterat. Men utan Eros vill det sig inte och ett av skälen att äktenskap utan båda parternas samtycke undveks var att de ofta slutade illa, det finns flera fall av skilsmässa i Plancks bok, med åtföljande trassel för släkten. Däremot kunde föräldrarna försöka hålla Eros i schack genom att påminna om livets realiteter, dessa realiteter där så mången bräcklig farkost gått i kvav. De flesta svenska skilsmässor inträffar efter 3-4 år enligt SCB:s statistik.

LÄS MER: Författaren som stannade kvar

I början av 1800-talet skildrade Jane Austen vad det kostade unga kvinnor att tvingas sitta passiva i väntan på den stund när rikedom och förälskelse skulle sammanfalla, men hon lät dem aldrig revoltera mot tingens ordning. En mer upprorisk representant har vi i Victoria Benedictssons Pengar från 1885, den tonåriga Selma som av sin förmyndare gifts bort med en trettio år äldre man som är rik men henne fysiskt motbjudande. Nu har seder och lagstiftning ändrat om hela bilden, den västerländska kärleken kan försiggå utan föräldrars ingripanden och andra förhinder och kärleksromaner om mans väg till ena pigo har blivit till relationsromaner som skildrar vad som händer när vi kommer fram, som undersöker formerna, rollerna, anpassandet, jämkandet, det omtalade pusslandet och alla undervattensreven i det fria, moderna samlevnadsprojektet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.