Alma-priset: "Osannolik tajming"

ANNONS
|
-Det är fantastiskt att priset nu ges till Afrika för allra första gången, och till Sydafrika där vi har så många utmaningar vad gäller barns läsning. Jag tror att vi kommer att få se en ny våg av insatser för barnens läsning över hela den afrikanska kontinenten, säger Carole Bloch, chef för Praesa.

Hon befinner sig i Pretoria på ett av Sydafrikas två utbildningsdepartement på en konferens för just läsfrämjande, och skrattar lyckligt åt att hennes organisation just i dag fått beskedet om att man tilldelas världens största barnlitteraturpris, på fem miljoner kronor:

-Regeringen har alldeles nyss meddelat att man kommer göra flera lässatsningar, bland annat på våra bokklubbar. Tajmingen för Astrid Lindgren-priset är osannolikt perfekt!
Satsar på berättandet

Praesa har sitt huvudkvarter i Kapstaden, 150 mil bort, så firandet får vänta i några dagar. Det är 23 år sedan organisationen grundades av Neville Alexander, antiapartheidaktivist som i tio år satt fängslad på Robben Island tillsammans med Nelson Mandela. I dag arbetar man för att barn över hela landet - och deras föräldrar - ska få tillgång till såväl böcker som berättelser på sina egna språk. Idén om ett mångkulturellt land, där alla människor och deras språk har samma värde, går som en röd tråd genom verksamheten. När man 2006 bildade särskilda läsklubbar i Langa, en av Kapstadens förorter, var det muntliga berättandet en viktig ingrediens för att väcka barnens läslust.

ANNONS
-Man bygger på en lokal berättartradition och parar storytelling och högläsning med att spela upp olika scener, och man gör det genom gräsrotsarbete. Det är barn som annars inte skulle få tillgång till litteratur och berättande, säger Henry Ascher, medlem i juryn för Alma-priset.
Många språk

I dag har Praesa 350 läsklubbar över hela landet och Carole Bloch kan inte nog betona betydelsen av att barnen får använda sina egna språk, att till exempel afrikaans och xhosa får samma tyngd som engelskan.

-Det är olyckligt att de afrikanska språken inte används i Sydafrika precis som i många andra afrikanska länder. Tvingas man läsa på andra språk blir man desillusionerad, man får ingen chans att reagera känslomässigt på det man läser. Människor har rätt att läsa på sitt eget språk, det är en förutsättning för inlärningsprocessen och för att lära sig andra språk, säger hon.

Just nu driver Praesa en kampanj för att få samhället att förstå berättelsens kraft och barnens behov av berättelser.

-Många sydafrikanska barn får aldrig höra berättelser, bara fem procent av föräldrarna här läser för sina barn. Vårt allra viktigaste resultat är den entusiasm för högläsning som vi ser hos föräldrar, den existerade helt enkelt inte tidigare.

Senare i vår reser hon och en kollega till Sverige för att ta emot priset i Stockholm. De fem miljonerna kommer väl till pass, men lika viktigt är erkännandet som följer med priset.

-Våra volontärer arbetar så hårt för att inspirera. Det här är en fantastisk hjälp, ekonomiskt men kanske ännu mer för statusen det ger till barnlitteraturen.

Grundades 1992 som en forsknings- och utvecklingsenhet ansluten till Cape Town University men är i dag en oberoende organisation som arbetar utifrån idén om alla barns rätt till läsning och litteratur på sitt eget modersmål.

Jobbar på flera olika nivåer. På gräsrotsnivå genom så kallade läsklubbar som samlar barn för historieberättande och läsning. Praesa jobbar också aktivt med författare, förlag och distributörer för att se till att det finns böcker på Sydafrikas många språk.

Levde 1936 till 2012. Sydafrikansk akademiker och anti-apartheidaktivist som under tio år satt fängslad på Robben Island tillsammans med Nelson Mandela. Grundade Praesa utifrån idén om flerspråkighetens betydelse för ett samhälles utveckling. Även efter att han gått i pension deltog han på lördagsmorgnarna i en av Praesas många läsklubbar för barn.

Alma-priset instiftades av den svenska regeringen 2002 som en hyllning till Astrid Lindgren som avlidit samma år. Prissumman är fem miljoner kronor. Premiäråret 2003 gick det till Maurice Sendak och Christine Nöstlinger. Förra året fick den svenska barnboksförfattaren Barbro Lindgren ta emot Alma-priset.

Vid instiftandet beskrevs priset som "svenska folkets pris till världen". Det kan ges till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare.

Åsa Warnqvist, från Svenska barnboksinstitutet:

-Personligen så har mitt hjärta klappat lite extra för just de läsfrämjande organisationerna. Jag tror att Astrid Lindgren hade varit väldigt stolt och glad över det här. Det är också väldigt roligt att det för första gången är en pristagare från Afrika.

Mats Berggren, författare:

-Det tycker jag är ett utmärkt val. Av de läsfrämjande organisationer som var nominerade är det här det naturliga valet. Det är jätteviktigt att uppmärksamma eftersom de här organisationerna jobbar väldigt hårt och i en ganska tuff verklighet ibland.

Birgitta Alm, tidigare ordförande I svenska Ibby (International Board of Books for young people), som under flera år nominerat Praesa till Alma-priset:

-Det finns elva olika språk i Sydafrika och de har jobbat väldigt mycket kring det här att låta alla språk komma till sin rätt. De låter lusten och glädjen vara vägledande och de är en etablerad organisation som kan göra väldigt mycket. Förra året fick Praesa ett pris från Internationella Ibby, men det var inte alls på lika mycket pengar som Alma-priset.

Gunilla Lundgren, författare som arbetat med Rinkebyelever om Nobelpristagarna i litteratur:

-Jag kom till Sydafrika i början 1990-talet när jag och Kerstin Gidfors skrev böcker tillsammans med barn i Sydafrika. Vi kom tidigt i kontakt med Praesa eftersom de gör något väldigt bra. De samarbetar ju med folk på gräsrotsnivå OCH med universitet. I Sverige kan man ibland känna att det finns ett gap mellan exempelvis en forskare och en mormor som aldrig läser böcker. Här kan de här mormödrarna inte ens läsa, men det finns en väldig respekt. De berättar i stället.

Elin Viksten
Elin Viksten
ANNONS