Anses en viss typ av musik finare än en annan? Frågan ställs på sin spets i två nya rapporter. Den ena, VG-regionens Musiken i Västra Götaland, konstaterar att Göteborg är en utpräglad ”orkesterstad” där 95 procent av regionens musikbidrag går till västerländsk konstmusik.
Analys: Ålderdomliga maktstrukturer
Den andra, Maktens musik (framtagen av intresseorganisationen Svensk Live och Studiefrämjandet Väst), hävdar att det offentliga stödet till musik utgår från ålderdomliga maktstrukturer och förlegade traditioner.
Det är därför som framförallt västerländsk konstmusik, men också jazz och folkmusik får en stor del av stödkakan. De anses ha en högre kvalitet än rock, dödsmetall, hip hop och allt annat som ingår i begreppet populärmusik.
"Vi äger institutionerna"
Enligt Conny Brännberg (Kd), ordförande i VG-regionens kulturnämnd, är det inte så. Åtminstone inte när det gäller den ojämna fördelningen av musikstödet i VG-regionen.
–Vi lägger så mycket pengar på klassisk musik eftersom vi äger institutionerna och vill göra något bra av dem. Det är en del av vår syn på kulturen och regionalutvecklingsfaktor.
Så varför får jazzen så mycket mer pengar än popmusiken? Ni äger ju inte jazzscenerna?
–Jazzen har organiserat sig i distriktsorganisationer och passar in i vårt bidragssystem. Popmusiken har inte gjort det. Men vill man bli en regional aktör så är man väldigt välkomna att ansöka om sina utvecklingsidéer hos oss.
Så varför organiserar popmusiker sig inte? Kan det ha med brister i kulturell skolning att göra?
–Vi har inte haft någon relation med dem. Men nu när de börjar gå samman blir det intressant för oss att vara med i det samtalet, svarar Conny Brännberg.
Yohanna Ek, projektledare på intresseorganisationen KulturUngdom som finansieras av VG-regionen, tror att punkare och jazzmusiker har olika förutsättningar att ta sig fram i bidragsvärlden.
–Det kanske behövs utbildningar där man får lära sig hur man får tillgång till subventioner.
Tre gånger mer pengar till jazz äntill pop
Kanske de som arbetar på de kulturinstitutioner som beviljar offentliga stöd oftare har en bakgrund inom konst-, folk- eller jazzmusik? Kultur i Västs nya musikchef Jennie Vilhelmsson är till exempel skolad inom konstmusiken. Rapporten Musikens makt nämner att alla i Statens Kulturråds referensgrupp för bidragsgivning är verksamma inom andra genrer än populärmusiken. I år får jazzarrangörer tredubbelt så mycket i projekt- och verksamhetsstöd än poparrangörer av Statens kulturråd.
–Det man förstår är det man beviljar, säger Yohanna Ek.
Struntade i kritisk analys
KulturUngdom har en verksamhetsbudget på 350 000 kronor och arbetar främst med populärmusik med de som passerat amatör- och ungdomsnivå, men inte nått professionell nivå. Inför rapporten Musiken i Västra Götaland sände man en behovsanalys till författaren Eric Sjöström. Den beskriver just avsaknaden av regional infrastruktur för popmusiken, dömer ut tanken på att den ”står på egna ben” och efterlyser ett regionalt resurscentrum. Analysen nämns inte i den slutgiltiga rapporten.
–Det finns vissa genrer som betraktas som finare än andra. Det ser likadant ut över hela landet, säger Eric Sjöström.
Vad tycker han själv då? Jo, han sticker inte under stol med att han arbetat mycket med opera och västerländsk konstmusik.
–Jag är stor anhängare och försvarare av det. Tycker det bidrar till ett lands eller stads attraktionskraft. Men jag är väldigt tydlig i rapporten med att om det finns medel så är det andra genrer som behöver utvecklas.
