Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

"Total strukturalitet" är tredje delen i KonstAB:s Total Trilogi. "Första föreställningen räckte det med att vi var på en scen och att det kom folk. Andra föreställningen hade högre förväntningar och en enorm press. Nu har vi större självförtroende och är lugnare, men det känns som vi har mer att förlora", säger Filip Aladdin och Anton Hellström.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

KonstAB vill bli tagna på allvar

Efter två kritikerrosade föreställningar är KonstAB tillbaka med sista delen i sin trilogi. Men Göteborgstrion som hyllats för sin humor är trötta på att inte bli tagna på allvar.

På golvet på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm ligger en stenhög slarvigt uthälld. Bakom den en svagt upplyst seriebutik och vid sidan om den ett jätteporträtt av skådespelaren Erland Josephson, inramat av hö. Åtminstone seriebutiken har en roll i KonstAB:s nya föreställning "Total strukturalitet" (Josephson har det till exempel inte, han hänger där "bara för att han är kung").

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den nya pjäsen har samma vilda form som de tidigare föreställningarna, men ny tematik och ny estetik.

- Förra gången hade vi mer effekter, som rökkanoner och eld och sådant. Då ville vi verkligen ge en show, och gjorde det. Nu har vi en starkare och bättre text som man kanske blir mer berörd av. Då gick vi på Kiss-konserter och Joe Labero-shower för inspiration, i år har vi mest kollat på Tarkovskijfilmer, säger Anton Hellström och Filip Aladdin som utgör KonstAB tillsammans med Ossian Melin.

Trötta på Killinggänget

KonstAB har jämförts med både skaparna bakom 70-talsklassikern "Tårtan" och den ironiska generationens okrönta kungar i Killinggänget. Den första jämförelsen gillar de, den andra... inte direkt.

- Nej, där börjar det knaka alltså. Jag stör mig på den väg de har valt efter Killinggänget och har ingen respekt för dem. Men visst, om folk jämför oss med dem betyder det kanske att det inte har kommit något som har varit i närheten sedan dess, säger Filip Aladdin.

Och just det där med humor och ironi har närmast blivit som ett ok för trion.

- Det är så jävla jobbigt när folk ser oss som ett humorkollektiv som skojar om precis allt. De tar det som ett skämt, men vi är ju hundra procent seriösa, säger Anton Hellström.

- Vi gör det kanske inte så lätt för oss heller i och med projektet KonstAB. Men vi tycker att folk borde läsa in vad vi menar, och vi försöker vara ännu tydligare i den här föreställningen, säger Filip Aladdin.

Kreddiga hipsters

Typiskt för KonstAB:s föreställningar är den fragmentariska tekniken – en ohämmad mix av videokonst, ljud och dramatik. Men om deras konst är varierad är deras publik desto mer homogen. I synnerhet Stockholmspubliken:

- Det är kreddiga hipsters liksom, reklamare. Jag vet inte riktigt vad de gör hos oss – de är ju inte intresserade av kultur och jag vill inte ha deras bekräftelse, säger Filip Aladdin.

- Jag tror att de tror, och det är det här som blir så märkligt, att de rör sig i samma sfär som vi. men de är bara ute efter kulturellt kapital och det är så extremt stor skillnad mellan oss. Fattar man inte det med den här föreställningen, då..., säger Anton Hellström.

Men om publiken är en sak, är målgruppen en annan. Andra kulturutövare och folk som vanligtvis inte går på teater, till exempel.

- Vi gör ju verkligen något helt annat. Vi håller typ inte på med teater, vi är totalt oskolade och har förmodligen Sveriges sämsta magstöd, säger Anton Hellström.