Utredningen om framtiden för public service är klar. Nyheten? 46. Det är antalet sidor de många och långa reservationerna sträcker sig över. Vilket är unikt. Den tidigare nästan sömniga enigheten som funnits kring public service framtid har plötsligt blivit en politisk stridsfråga. Det är både väntat och oväntat – men framför allt förödande.
Det handlar om finansiering och mångfald. Men i grunden handlar konflikten allra mest om statens roll. I det avseendet är det inte konstigt att det sker en splittring i den kommitté som nu försökt utreda public service framtid. Det märkliga är att det inte hänt tidigare.
Moderaternas syn på SVT och UR är sedan länge känd. 2006 avgick en moderat kulturminister efter 16 dagar, när det framgick att hon aktivt vägrade betala tv-licensen. 2014 kastade Moderaten Gunnar Axén ut tv:n i protest mot det som sändes. Trots det har partiet aldrig vågat göra verklighet av sin politik – stöd har saknats bland väljarna.
Men läget är annorlunda nu när Moderaternas största samarbetspartner är SD. Deras väljare är extremt tydliga med sitt höga missnöje kring SVT och Sveriges radio. Därmed var det bäddat för unik splittring i den utredning som historiskt alltid nått bred parlamentarisk konsensus.
Den dörr som ingen någonsin vågat öppna är nu satt på glänt.
Det som låg på bordet var att avgöra villkoren för en särskilt lång tillståndsperiod – åtta år. En period som kommer präglas av kraftig digital (AI) utveckling och oroligt världsläge. Vad ska public service roll då vara – och vad är en rimlig budget?
Tidöpartierna vill ge en lägre årlig uppräkning, övriga partier vill tvärtom. SR, SVT och UR ska utreda en sammanslagning, tycker Tidöpartierna. Inte alls, tyckte övriga. Mångfald och jämställdhet ska inte längre vara ett villkor i uppdraget, och återhållsamhet bör finnas kring användning av till exempel Tiktok och Spotify, tyckte Tidöpartierna, vilket inte fick stöd hos övriga.
Så där fortsatte det och under måndagen hölls presskonferenser från alla läger. Vilket är det kanske mest dräpande slaget för Public service: Kanalen som skulle stå för ett politiskt oberoende har nu blivit ett partipolitiskt slagträ.
Från Tidöpartiernas håll – det vill säga majoriteten i kommittén – vill man tona ned ord om “slakt” och i stället framhålla att AI väl kan hjälpa bolagen effektivisera. Och att slå ihop bolagen, eller samverka, skulle väl också kunna spara lite? Motargumentet är att varje neddragning minskar mångfalden eller möjligheten för oberoende journalistik.
Och båda argument är rimliga. Det är orimligt att vi har medieföretag som tvingas hålla sig till ett medie (video eller ljud), trots internets multimediala möjlighet. En sammanslagning är därför oundviklig. Men det är också enkelt att förstå ovilligheten – eftersom en strukturell omgörning öppnar för ett ifrågasättande av grunderna hos public service. Vad vill vi egentligen ha?
Den dörr som ingen någonsin vågat öppna är nu satt på glänt. Genom springan strömmar partipolitik in och tvingar dig att välja sida.
Det kan bli första steget mot slutet av public service storhetstid.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Utredning vill "effektivisera" public service
LÄS MER:SVT-chefen: "Häpnadsväckande och unikt"
LÄS MER:SD: Mer omfattande granskning av public service
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
