Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Julbord för seriösa historieätare

Att äta julbord är att äta vår historia, menar Lotta Lundgren som tillsammans med Erik Haag leder gästerna genom julbordet i en annorlunda krogshow på Auktionsverket Kulturarena 12 och 13 december.

I showen Alla kan äta julbord serveras julmaten i sju olika turer, däremellan uppträder Haag och Lundgren tillsammans med musikern Julia Frej.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Julmaten tecknar Sveriges historia från 1300-talet och framåt, rätterna handlar om vilka vi är och var vi kommer ifrån. Det gör att maten blir meningsfull. Julbordet är festmat från olika tider som vi samlar på ett ställe. Det tror inte vi att alla vet, säger Lotta Lundgren i telefon på väg till julbordsshow i konsthallen Artipelag, utanför Stockholm, där de lär ut julbordets historia för tredje året.

I år gästspelar de för första gången i Göteborg, vilket passar bra eftersom årets show fått ett Göteborgstema.

- Vi hade som målsättning när vi började skriva föreställningen att vi skulle göra för julbordet vad Håkan Hellström gjort för Göteborg, besjälat staden och gjort den stark och meningsfull även för människor som inte bor här. En del av föreställningen är ganska mycket tillägnad Göteborg.

Äter ni själva av maten?
- Ja, den kommer till logen, men vi ska byta om också så vi hinner inte äta lika mycket som publiken

Så, hur många julbord äter du den här säsongen?
- Sjutton, inklusive julbordet hemma på julafton. Sedan brukar jag vara ganska färdig med julmat.

Har ni något inflytande över maten som serveras?
- Ja, det är klart. Man får inte vår föreställning om man inte kan producera ett riktigt julbord utan en massa nymodigheter, annars funkar inte föreställningen, man måste till exempel kunna servera lutfisk. Lutfisken är julbordets enda varmrätt, allt annat är egentligen ett smörgåsbord, en sorts förrätter.

Finns det någonting du inte vill se på julbordet?
- Jag har aldrig förstått de här grönsalladerna som hoppar in på julbordet, jag är mycket för grönsaker, men på julbordet ska de vara syrade och inlagda. Det har med de gamla konserveringsteknikerna att göra. Det är det som är grejen med julmat, att äta samma mat som förfäderna. De andra 364 dagarna om året äter vi ju vad vi har lust att äta, vad vi tycker är gott. Alla matkulturer har ju sin traditionella mat, men i Sverige har vi varit slarviga med att bevara våra mattraditioner. Jämför med Italien där man fortfarande lagar och äter maträtter från 1700-talet. Vi har alltid varit mer intresserade av nya trender.

Hur gamla ska rätterna vara för att räknas till ett riktigt julbord?
-  I showen serverar vi ett julbord som sträcker sig fram till början av 1900-talet. Det julbord vi äter idag är inte så hemskt gammalt, med undantag för lutfisken som är från 1300-talet, julgröten från medeltiden. Revbensspjäll och dopp i grytan är också gamla.

Finns det någon rätt som du tycker att vi borde plocka upp och äta lite oftare?
- Nej, det tycker faktiskt inte. Ät julbord med inlevelse en eller två gånger om året. Det räcker alldeles tillräckligt.

Vilka är de vanligaste missförstånden när det gäller julbord? (här passar Lotta Lundgren över frågan till Erik Haag som sitter i samma bil)

- Att man ska passa på att bli så full som vanligt, att man måste smeta tallriken full med hela buffén för att man är rädd att maten ska ta slut, att julskinka är den äldsta rätten, säger han

- Julskinkan hamnade på julbordet i början av 1900-talet när Carl Larsson ritade in den på sin teckning, Jul i Sundborn. Tidigare serverades skinkan som en Midsommarrätt, lägger Lotta Lundgren till.

Det finns mycket att lära sig om julbordet.
- Ja, du anar inte. Efter den här showen har man 40 poäng i julbordskunskap om man håller sig skapligt nykter.
 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.