Jaqee är tillbaka där hon började: på Nefertiti. Det blir en exklusiv Sverigespelning med extra allt. Klubben är en trygg plats för mig musikaliskt, säger sångerskan.
Hon gillar de lite mörka rummen på jazzklubben Nefertiti i Göteborg, där beatsen och soloinsatserna väckt och ständigt väcker känslor som sätter sig i väggarna.
– It's a legacy, ett musikaliskt arv, för musiker och konstnärer och en väldigt bra plats för mig. Nefertiti har alltid hållit mig om ryggen och supportat Jaqee, säger sångerskan som kom från Kampala i Uganda till Göteborg som 13-åring.
Numera bor och verkar hon sedan några år i den omtalat kreativa stadsdelen Kreutzberg i Berlin, där jag når henne på telefon. Det är också där producenten Thilo ”Teka” Jacks håller till och där låtarna på nya skivan vuxit fram.
– Vi håller just på att färdigställa en video som släpps i dag, så det är fullt upp, berättar hon.
"Trycker extra på nerven som irriterar"
Albumet Fly high släpps 19 maj, samma dag som hon gästar sin gamla hemstad Göteborg. En spelning hon helt uppenbart ser fram emot.
– Det blir första giget med de nyalåtarna och jag vill testa kontrabas och en massa andra instrument på scenen, rotera och få det lite mer lekfullt, säger hon.
Vilket uttryck är det du söker med Fly high?
– Det är en väldigt bred platta musikaliskt, där varje låt skiljer sig från nästa. Jag är på en plats i livet nu där jag vill utvecklas mer och göra något bättre hela tiden än på förra plattan. För mig har det handlat om att jag har varit inne och petat i varje liten detalj denna gången och inte släppt ifrån mig någonting förrän jag varit helt nöjd. Så man kan säga att jag har tryckt lite extra på den där nerven som irriterar. Tanken är att det ska funka bra live, jag ska spela på festivaler i Tyskland och Frankrike i sommar, och musiken ska stimulera både känslomässigt och textmässigt. Så här har ingen hört mig förut, det har blivit en stor platta!
Om du skulle försöka beskriva ditt sound, vad är det som gör det så speciellt?
– Jag har alltid varit intresserad av symbiosen mellan ljud, text och bild. Ibland när det klickar skapas en sådan där magisk känsla, det är det uttrycket jag har velat utforska och komma närmare. Hur ljud och bild fungerar, och sedan med texten till, detta är så oerhört intressant för mig.
Vill gestalta vardagen
Viktigt för Jaqee är också att fånga samtiden och vardagslivet som hon lever med sina döttrar och gestalta det i musiken.
– Jag lär mig något nytt hela tiden, som en slags musikstudent, allt jag gör är trial and error. Jag prövar mig fram, har bott på så många ställen men aldrig gått någon riktig musikskola.
Du pratar många språk också: luganda, nkore, engelska, svenska, tyska och lite spanska?
– Ja jag har rötter i två stammar i Uganda som talade olika språk. Nu har jag också bott i både Sverige och Tyskland.
På vilket sätt bär du med dig Uganda i din musik i dag?
– Jag är väldigt influerad av uppväxten där. Grunden i våra liv läggs ju så tidigt, redan när vi är små, så jag har med mig många musikaliska element: Rytmen... hur jag fraserar... och hur jag rör mig mellan de olika språkkulturerna. Jag sjunger helt olika på tyska, svenska och engelska. Det rytmspelet i text och melodi bär jag med mig. Och så min hudfärg förstås, väldigt svart, ett starkt ugandiskt uttryck som kännetecknar mig.
På nya skivan hörs ljud som Jaqee spelat in under resor till Uganda, dit hon ofta åker privat.
– Jag har flörtat lite mer med Uganda den här gången än tidigare, och blandar också in en del ugandiska ord. Det är något jag velat länge och jag är nyfiken på de musikaliska influenserna.
Groovar med Billie Holiday
Du har själv beskrivit dig som en "musikalisk kameleont". Vad innebär det?
– Kanske är det ett sätt att skydda mig själv mot alla stämplar och fack. Jag vet inte själv vad jag spelar. Hur jag kommer att byta färg och klang härnäst i min musik.
Jaqee rör sig fritt från blues till reggae och ska, och har även släppt albumet A letter to Billie, som en hyllning till Billie Holiday. Ett samarbete med Bohuslän Big Band som tog henne till Japan, Egypten och England
– Jag känner att jag groovar med Billie Holiday, hennes emotioner, sorg, glädje...hennes kärleksproblem och livet hon levde, ja det är som att jag förstår henne fullständigt. Hon har en mollton som påminner väldigt mycket om min.
På nya skivan sätter Jaqee ner foten och säger nej, tydligare än någonsin.
På vilket sätt är du feminist?
– Jag håller mig present, närvarande, tar plats och har slutat huka mig. Man kommer ingen vart med det. Istället jobbar jag stenhårt. Väldigt ofta är jag fortfarande ensam tjej, men nu har jag fått med mig en tjej som är ljudtekniker emellanåt vilket känns kul. Vi får ofta säga saker dubbelt så ofta och högt som våra manliga kollegor. Men jag gillar inte att beklaga mig, jag visar hellre vem jag är genom min närvaro på scenen.
FAKTA: Jaqueline Nakiri Nalubale
Artistnamn: Jaqee
Född:1977 i Uganda. Flydde som 13-åring med familjen till Göteborg. Gick i skola i Lövgärdet, bodde sen i Hammarkullen, Hjällbo och Kortedala.
Är: sångerska och låtskrivare, numera bosatt i Berlin med sina två döttrar.
Karriär: tidigt knuten till hiphop-kollektivet BLaO, B-eats L-ove A-nd O-verstanding. Debuterade2005 med egenfinansierade albumet Blaqalixious, som grammisnominerades. Två år senare kom Nouvelle D'Amour som hon skrev tillsammans med Mattias Hellberg. Har även gett ut skivorna A letter to Billie Holliday (2008), Kokoo girl (2009), Yes I am (2013) samt turnerat med Nationalteatern.
Aktuell: med nya skivan Fly High, där hon samarbetar med Martin Hederos. Spelar på Nefertiti 19 maj.