Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Higabs vd Göran Sylvesten.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Higab om kritiken: ”Rätt hyra är viktigt”

I går berättade vi om oro och frustration bland många konstnärer i stan när lokalhyran höjs av kommunens helägda fastig- hetsbolag Higab. I dag svarar Higabs vd Göran Sylvesten.

”Inte i min vildaste fantasi”, sa Lars Eje Larsson i gårdagens tidning om hyressättningen för Galleri Majnabbe och Göteborgs konstnärsklubb som han företräder. Det som var svårt att ta in var Higabs hyreshöjning för lokalerna i Kustens hus där galleriet drivs, en höjning från 250 kronor per kvadrat till 600 kronor. Också konstnären Anna Eggert på Socker- bruket berättade om sin oro och undrade när politikerna i Göteborg skulle ta ansvar för den kulturplan de säger sig stödja, som slår fast att konstpolitiken ska ”skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna”, något som hon tycker rimmar illa med höjda, marknadsanpassade hyror.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När vi frågar Göran Sylvesten som är vd på Higab om fastighetsbolaget nu driver igenom marknadsanpassade hyror, vill han hellre använda orden rätt hyra och rättvis hyra.
– Vi ska ta rätt hyra för lokalen och det gör vi genom att anlita opartiska företag som bedömer hyresmarknaden, lokalen, lokalens skick. Vi har många hyresgäster och då är rättvisa hyror viktigt, att vi inte särbehandlar någon, det är vår bärande grund. Vi har endel föreningar som haft en eftersläpning på sin hyra, den har legat för lågt, och det har vi ett behov av att ta ikapp.


Nu slår det i vissa fall hårt mot kulturella verksamheter i stan, som inte drar in så mycket pengar att det räcker till era höjningar?
– Man måste säga att generellt sett är det så att hyr man en lokal betingar den en viss hyra. Hyran justeras inte efter betalningskraft.


Men att höja från, som i exemplet Galleri Majnabbe, 250 kronor till 600 kronor per kvadratmeter, hur tänker du kring det?
– Det grundar sig i att man legat helt fel. Jag är inte insatt i siffrorna för det enskilda fallet, men för mig låter 600 kronor per kvadratmeter väldigt lågt, vad jag förstår har man valt att sätta en låg hyra. Men när det legat på 250 och det inte blivit åtgärdat, då blir det en stor höjning. Jag förstår att det blir smärtsamt för kunden. Det är verkligen olyckligt när det släpat efter. Men vi behöver se till att det blir rättvist.

Flera konstnärer som GP talat med refererar till att Higab talar om att hyrorna måste marknadsanpassas. Har kraven på Higab att sätta marknadsanpassade hyror, eller rätt hyra som du säger, ökat?
– Ja vi har fått ökade krav på tydlighet. Vi har också fått uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram en hållbar hyressättning och vi har gjort en utvärdering som vi dragit i vår styrelse och som ska vidare till kommunfullmäktige. I den skriver vi att det är viktigt att ha rätt hyresläge utifrån skick och läge och att det är viktigt att lokalerna används effektivt. Vi ser att vi har en låg nyttjandegrad i många lokaler, vilket är ett problem. Det behövs en bättre dialog om hur lokalerna används.

Men är marknadsanpassade hyror nytt?
– Nej vi har hållit på ett bra tag att justera hyror, det har pågått i ett antal år. Och det är alltid någon som blir mer utsatt, jag förstår det. Men det är inget nypåfund, det har bara släpat efter.

Göran Sylvesten menar att hyreshöjningarna mildras genom att man inför dem stegvis, man ökar hyran med en viss summa per år i en femårsperiod i stället för att höja med hela summan direkt. Han hänvisar också till det föreningsstöd som kommunen kan betala ut, ett stöd som delas ut av olika nämnder i kommunen beroende på föreningens inriktning.
Han medger att det finns en obalans mellan höjda hyror och storleken på bidragen.
– Vi har lyft frågan. Det måste vara kommunicerande kärl, men detta är inte alldeles enkelt. Ambitionen finns att det ska fungera, processen pågår, men några har kommit i kläm.
 

Och de som ”kommit i kläm”, vad ska de göra tycker du?
– Kunden måste fundera på om lokalerna används effektivt, om hyrd yta motsvarar behovet eller om samnyttjande är möjligt.
Men om de ändå inte klarar sig, när varken bidrag eller intäkter är tillräckliga, är risken är att Göteborg tappar i kulturella upplevelser. Hur rimmar det med Göteborgs stads konstpolitik och med Higabs egna visioner om att levandegöra stadens kulturmiljöer?
– Vi måste vara vaksamma på detta. En dialog med kulturförvaltningen är viktig och känselspröten måste finnas. Detta är viktigt för Göteborg.