Hampus Nessvold "tar det som en man" på scen

Redan som pojkbarn förstod han att han bröt mot normerna.

Hampus Nessvold älskade att sjunga, showa och umgås med sina tjejkompisar – men tvingade in sig själv i en karikatyrbild av "en riktig man". Han slutade sjunga, lade all energi på att spela fotboll och gymma och var snabb med att påpeka att de som inte betedde sig enligt machomönstret var "BÖGAR".

- I mellanstadiet och högstadiet fattade jag att en sådan person som jag är kommer att bli utstött och mobbad i alla år och det ville inte jag bli. Då blev jag i stället den där stökiga killen som stötte ut folk och hävdade mig mest av alla, säger Hampus Nessvold.

Mia Skäringer regisserar

Resan från barndomen i Värnamo till ett vuxenliv där han har accepterat och bejakat sitt eget sätt att vara man har han beskrivit i boken "Ta det som en man" som kom 2017. Nu har han gjort en föreställning av materialet, som ska turnera i Sverige med premiär i Göteborg den 22 februari. Regisserar gör Mia Skäringer Lázár, en av Hampus Nessvolds stora förebilder.

- Det är nästan övermäktigt att ta in för det är så coolt. Sedan jag var liten och hon gjorde "Mia och Klara" så har hon varit en av mina största förebilder, nästan den enda i Sverige. Att hon ville vara med mig på den här resan, ville ta sig an mig, jag kan börja gråta då och då över det faktumet, säger han.

Han har inte ens hunnit fylla 22, men har redan hunnit med mer än de flesta. Hörts i radio i program som "22 kvadrat", tillsammans med vännerna William Spetz och Linda Ulfhielm, synts i tv i "Tänk till snackar stress", släppt en skiva och skrivit en bok. Allt detta har lett fram till föreställningen, konstaterar han.

- Jag vill uttrycka mig på tusen olika sätt, det har jag alltid gjort. Därför känns det också så kul att få ihop det i en scenproduktion. Det är en så häftig grej, men det känns lite jobbigt, för det är som att nu peakar jag i livet. Vad ska jag göra efter det här? säger han och skrattar lite ironiskt,

Kramas utan ryggdunk

Men hur funkar den som inte är en "riktig" man? I pressmaterialet till "Ta det som en man" beskriver Hampus Nessvold det med egna ord: "Jag är den mannen som gråter ut i Länsförsäkringars växeltelefon, kramas utan ryggdunk, säger 'jag älskar dig' utan 'broh', nynnar Harry Potter Theme Song under sex och som vägrar vara svart eller vit. Jag är rosa, blå, lila, grön och alla andra jävla färger."

- Det som man annars anser vara svagt har jag varit öppen med och då blir det en styrka i stället. Hela den här föreställningen är något slags frigörelse för mig.

TT: Men hur skulle du säga att mansrollen ser ut i dag?

- När jag började skriva den här boken trodde jag, som bor i innerstads-Stockholm och jobbar i en bransch som är ganska tolerant, att hela Sverige kanske var så. Men efter att ha föreläst ett halvår fattar jag att det inte är på det sättet på alla ställen. Mansrollen är fortfarande ganska stereotyp, man ska vara stark, hålla ihop det, inte visa sina känslor, inte gråta, kunna ge och ta en smäll. Det skapar så sjukt mycket psykiskt ohälsa – och efter metoo måste vi motarbeta det mer än någonsin.