Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild: Anna-Lena Ahlström
Bild: Anna-Lena Ahlström

Haag fångar tonåringarnas obarmhärtiga blick

Martina Haags nionde roman saknar komplexitet tycker Mikaela Blomqvist.

Bok

Roman
Martina Haag
Livet går så fort. Och så långsamt
Piratförlaget

Med skilsmässoromanen Det är något som inte stämmer rönte Martina Haag oväntat stor framgång. Från att ha skrivit böcker som betraktades som ren underhållning blev denna hennes åttonde bok läst och diskuterad på ett nytt sätt: som verklig litteratur. Ironiskt nog berodde bokens litterära framgångar säkert till stor del på dess förhållande till verkligheten. Överlappningen mellan de konkreta detaljerna i Haags eget liv och huvudpersonens gjorde det mycket svårt att inte läsa även de delar som inte gick att faktakontrollera som sanna. Kanske är det därför som hennes nya roman Livet går så fort. Och så långsamt. inleds med en påminnelse till läsaren om att boken är fiktion.

Läs mer: Martina Haag berättar om skilsmässan

Scenen denna gång är 80-talets Lidingö, tema är högstadiets obönhörliga hierarkier och barnets ensamhet i den dysfunktionella skilsmässofamiljen. Bokens huvudperson Sonja bor i ett höghus och tillhör skolans fattigare elever. Hon är förälskad i den rike, vackre och vänlige Alexander Liljegren som tyvärr är ihop med den likaledes rika men mycket elaka Katta af Klercker. Själva Lidingö framstår mer som en provinsiell avkrok där man kör epa-traktor och sniffar bensin än ett rikt paradis. Och där Sonjas utsikter i början av romanen inte är särskilt goda blir de sedan bara sämre.  

Haag visar klart och tydligt upp tonåringarnas obarmhärtiga blick på varandra. Som hur barnen registrerar varandras klasstillhörighet och grupperar sig därefter, hur familjetragedier blir något som används emot en på skolgården och såklart den ständiga statuskampen. 
Liksom Det är något som inte stämmer bygger denna roman i hög grad på igenkänning hos läsaren. Ett direkt dagboksliknande berättande varvas med den vuxna Sonjas eftersinnade reflektioner. Här har vi också bokens största problem. Genom Sonjas trovärdiga men enkla tonårsblick på tillvaron blir Livet går så fort. Och så långsamt. inte bara en roman om tonåringar utan också i någon mån en roman bättre lämpad för tonåringar än för vuxna. Den som är ute efter komplexitet bör leta annorstädes.

Mest läst