"Jag var ett lyckligt barn i en lycklig stad." Så inleder Hédi Fried "Historien om Bodri", där hon återigen skildrar hur hon i barndomen utsattes för nazisternas förföljelse av judar. Den här gången vänder hon sig för första gången till små barn, och hon fortsätter: "Det som hände sen är svårt att berätta om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar".
Boken handlar om flickan Hédi och hennes bästa vän, hunden Bodri. När Hédis familj skickades till koncentrationslägret blev hunden ensam kvar.
- Jag har burit på tanken i 30 år, ända sedan jag började åka ut till skolorna. Barn i 6-årsåldern frågade alltid hur det gick med min hund och jag kände att jag ville skriva något närmare barnen, säger en matt men rörd Hédi Fried under en presentation på förlaget.
Hoppfull bok
När Stina Wirsén fick frågan av Hédi Fried lade hon flera andra projekt åt sidan. I sex månader har duon arbetat tätt tillsammans. Det är inte första gången Stina Wirsén tar sig an svåra ämnen, bland annat har hon illustrerat Ulf Starks bok om finska krigsbarn.
- Men det här är en speciell bok, jag hade inte vågat ta mig an det här ämnet utan Hédi och jag är lycklig över att få ha jobbat med henne. Det har varit intressant och tungt men också väldigt lustfyllt, säger Stina Wirsén.
- Den här boken har betytt nästan allt för mig det senaste halvåret. Min man träffade Hédi för ett par månader sedan och sade "är det du som har stulit min frus hjärta?".
Duon var överens om att inte väja för det hemska. Samtidigt ville de göra en hoppfull bok.
- Det finns ett ljus i berättelsen i och med att Hédi och hennes syster överlevde, säger Stina Wirsén.
Hunden en tröst
Hunden Bodri blev Hédis tröst i koncentrationslägret, där hon och hennes syster skiljdes åt från sina föräldrar. De svalt, de var smutsiga och ensamma – men tankarna på Bodri gav värme.
Kan små barn verkligen ta till sig något så hemskt? Det tror Hédi Fried.
- Det finns ingen särskild åldersgräns för när man kan börja berätta om det här för barn. Barn förstår tidigt, redan innan de förstår att de har förstått, säger hon.
Stina Wirsén menar också att barnen har rätt att veta. Litteraturens styrka - att den skapar identifikation – är dessutom något som barn sällan har problem med. Att nå de vuxna brukar vara svårare. Hon ville hålla bildspråket enkelt, och att boken skulle bli vacker.
- Jag ville inte att man slentrianmässigt skulle lägga ifrån sig boken på grund av det tunga ämnet och för att den såg ful och dyster ut. Jag ville locka till läsning, förklarar hon.
Boken behövs
Båda hade en känsla av att det var bråttom att få ut boken. Och intresset har varit stort. Ett studiematerial håller på att skrivas, skolor har hört av sig och boken blir nu en ljudbok.
- Den gör ringar på vattnet. Och i en hotfull tid ger det hopp att göra något konkret. Bara den här boken kan få en enda människa att rösta på något annat eller att tänka annorlunda är det värt det, säger Stina Wirsén.
Fakta: Hédi Fried och Stina Wirsén
Hédi Fried: Föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern, dagens Rumänien. Hon satt i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen. 1945 kom hon till Sverige med båt. Hon har skildrat sin livshistoria i böcker som "Skärvor av ett liv", "Livet tillbaka", "Ett tredje liv" och "Livets pendel". Förra året kom "Frågor jag fått om Förintelsen", där hon tar upp funderingar hon har mött under sina många skolbesök. Hon har också fått en rad utmärkelser, som regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken och Raoul Wallenbergs pris.
Stina Wirsén: Föddes 1968 i Stockholm. Stina Wirsén har skapat en rad barnböcker, varav flera med sin mor Carin Wirsén. "Vem"-serien, som också har filmatiserats, hör till hennes mest kända böcker. Hon har också gjort boken "Dikter för nyfödingar". Wirsén skapade marionettdockor till föreställningen "Systern från havet", om finska krigsbarn och illustrerade boken med samma namn, skriven av Ulf Stark. Hon har också skapat konst för organisationen War Child.
Fler aktuella böcker om judeförföljelsen
"Pendeln". När Julie Lindahl upptäckte att hennes morföräldrar hade tillhört SS i det ockuperade Polen begav hon sig ut på en sex år lång resa för att utforska deras nazistiska förflutna. I den här boken försöker hon förstå sin släkts förvandling till nationalsocialister. Hon undersöker vad ondska egentligen är och var gränsen mellan barbari och civilisation går.
"Heimat". Även Nora Krug undersöker sin familjs krigstidhistoria, genom teckningar och illustrationer från sin uppväxt i Tyskland. Krug skildrar sina försök att forma en tysk identitet och att inte blunda för de brott mot mänskligheten som begicks av far- och morföräldrar.
"Om stenarna kunde tala i Palma de Mallorca". Anita Goldmans nya bok handlar inte om Förintelsen men väl om förföljelsen mot judar. Hon skildrar Mallorca under 1691, då judar som tvingats konvertera till katolicismen brändes levande som straff för att de hållit fast vid sin ursprungliga tro.