Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Fredrik Gerttens nya film "Push" handlar om förändringar på bostadsmarknaden ur ett globalt perspektiv. "Det är så fördummande att tala om gentrifiering och bli arg på någon kaffebar. Problemet är att det finns starka finansiella krafter som profiterar på medborgarnas ambitioner och aldrig bidrar till området." Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gertten tar sig an global fastighetssjuka

Enorma summor pumpar upp värdet på fastigheter över hela världen. Men varför? Och varifrån kommer pengarna? I sin nya film "Push" undersöker dokumentärfilmaren Fredrik Gertten den nya fastighetsmarknaden.

Ämnet bostäder är ständigt aktuellt, vart man än vänder sig. Ändå är det kanske inte så ofta vi frågar oss varför det egentligen är så dyrt att bo. Och om man breddar perspektivet: Varför står de dyraste lägenheterna i världsstäder som London, New York och Toronto tomma? Och varför byggs det svindyra lägenheter i utsatta områden, som de som redan bor där aldrig kommer att ha råd med?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Svarta pengar

Med sin nya film "Push" söker dokumentärfilmaren Fredrik Gertten ("Den unge Zlatan", "Blådårar – om kärleken till ett fotbollslag", "Bananas!*") ledtrådar världen över och knyter ihop svarta pengar i skatteparadis med en avreglerad marknad och konsekvenserna av finanskrisen 2008.

- Då dök en ny typ av fastighetsägare upp. Fastigheter är i dag en del i den globala finansbranschen och det innebär ett radikalt skifte i vem som äger husen och deras syn på hur man bedriver den businessen.

Filmens huvudperson är den kanadensiska advokaten Leilani Fahra, FN:s rapportör för bostadsfrågor sedan 2014. Fredrik Gertten har filmat henne i ett flertal världsstäder där hon tillsammans med lokala makthavare kämpar för att bostäder ska ses om en mänsklig rättighet, inte ett ställe för extremt rika bolag att parkera sina pengar.

- Vi har upptäckt att det är ett globalt mönster att en hedgefond köper in sig i ett nedgånget område. Vips kostar en tvåa i Harlem 3 400 dollar i månaden. Vi försöker att förstå oss på hur detta går till.

TT: Vad är skillnaden mellan detta och det vi kallar gentrifiering?

- Jag har hört vänstern i alla tider klaga på gentrifiering och så är man arg på någon kaffebar. Men det är en fördummande diskussion. Gentrifiering uppstår när medborgare bryr sig om sina kvarter och det är i grunden fint med engagemang. Problemet är att det finns stora finansiella krafter som profiterar på medborgarnas ambitioner och inte bidrar till området alls.

Skatteparadisen bidrar

Med i filmen är också internationella experter som Joseph Stiglitz, Nobelpristagare i ekonomi. Även den italienske maffiaskildraren Roberto Saviano medverkar i en sekvens. Han beskriver hur bland annat den italienska maffians pengar tvättas vita via skatteparadis och sedan används för att pumpa upp priserna på fastigheter över hela världen. "Om du har 100 miljoner euro som du tjänat på kokain och migrantsmuggling, vad ska du göra med dem", säger han i filmen.

- Förr var de en marginalverksamhet men i dag görs de flesta affärerna över skatteparadis. Det skapar demokratiska problem när skattesmitarpengar på olika nivåer blandas med de här rent kriminella pengarna, säger Fredrik Gertten.

"Push" klipps just nu och förväntas ha premiär någon gång i vår. Förhoppningen är att sätta i gång ett rejält politiskt samtal.

- Jag tror att detta bara kommer att bli värre och då pratar jag inte om någon bubbla som eventuellt kommer att spricka. Det finns så ofattbart mycket pengar i fastigheter att det snart inte kommer att vara möjligt för vanliga människor att äga sitt hem enbart baserat på en lön, ens en hög lön. Vill vi ha det så?

Rättad: I en tidigare version uppgavs en felaktig summa för vad en tvåa i Harlem kostar.