Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ryska trupper övar i Krim, som annekterades från Ukraina 2014. Något som enligt författaren Tim Marshall framförallt gjordes av geopolitiska skäl. Bild: Pavel Golovkin

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Geografin förklarar politiken

Med utgångspunkt i tio kartor analyserar utrikeskorrespondenten Tim Marshall geografins avgörande betydelse för kulturen och politiken. Torgny Nordin har läst en internationell bestseller som nu kommer översatt till svenska.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Litteraturrecension

Tim Marshall

Geografins makt

Översättningare: Pär Svensson

Volante

I boken Historia Anglorum , ”Engelsmännens historia”, som utkom i mitten av elvahundratalet, återfinns en berättelse om den beryktade vikingen Knut den store som ett sekel tidigare varit kung över Danmark, Norge och England. Vid ett tillfälle tog han med sig hovet till havet för att demonstrera att inte ens en mäktig vikingakonung som han kunde styra över tidvattnet. Trots att kungen med tordönsstämma befallde vattnet att omedelbart vända åter, fortsatte det obevekligt uppför stranden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Eftervärlden har ibland tolkat Knut den stores upptåg ute vid Nordsjöns tidvattensstrand som ett gyckelspel av en person vars berömdhet stigit honom åt huvudet. Fast det är fel. Knut den stores poäng var nämligen lika enkel som tydlig; det finns krafter som människan inte rår på och som det vore dårskap att bortse ifrån.

Idag - när historien samt frågan om historiska förklaringar alltmer reducerats till personliga berättelser och allsköns konstruktioner - finns goda skäl att tänka på Knut den store. Mot naturens mäktigaste krafter kämpar inte bara gudarna utan även kungarna förgäves.

Brittiske journalisten och utrikeskorrespondenten Tim Marshalls bok om geopolitik och geografins genomgripande betydelse blev en jätteframgång när den publicerades på engelska för tre år sedan. Nu har den även utkommit i svensk språkdräkt - utmärkt översätt av Pär Svensson – med titeln Geografins makt. Med analytisk skärpa och ett journalistiskt hantverk som inte ängsligt lyssnar till vad som för tillfället är passande diskuterar Marshall geografins avgörande inverkan på politiken.

Tanken går osökt till Knut den store vars demonstration i fält påminde oss om vad vi rimligen redan borde känna till. Men Marshall nöjer sig inte med att påpeka hur floder och berg skiljer land och kulturer åt och hur god jordmån eller avsaknad av grundvatten påverkar civilisationsprocessen. Nej, hans poäng är snarare att förklara dagens militära och politiska konflikter. Geografins makt är allmänbildande och bokens övergripande insikter och slutsatser borde vara allmänt bekant. Fast det är väl knappast fallet.

Det är lätt att hemfalla åt geografisk determinism; att förklara allt på grund av exempelvis odlingsförhållanden och topografi. Den fällan faller dock inte Marshall i. I tio kapitel går han insiktsfullt igenom lika många storregioner och visar övertygande hur mycket av såväl deras respektive historia som dagspolitiska utmaningar styrs av naturgivna, geografiska förhållanden. Heltäckande är boken inte eftersom Australien och Stillahavsvärlden är utelämnad, å andra sidan är särskilt kapitlen om Afrika, Kina och Ryssland högintressanta.

Rysslands aggression på Krim är ett lika aktuellt som talande exempel på Marshalls tes om geografins makt. Sedan medeltiden har Ryssland drömt om en ordentlig hamn i varma vatten. Ytterst är det vad dagens konflikt handlar om – liksom det var vid Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979. Ledarskapet i Moskva må ha förfäktat att invasionen syftade till att sprida kommunismens glädjebudskap till afghanerna och så uppfattades kanske också aggressionen av naiva västliga sympatisörer. Det handlade dock mer om geografi och geopolitik, om en hamn i vid den varma Indiska oceanen.

Överraskande förbigår Tim Marshall frågor om skogsskövling, vattenkraftsexploatering och klimatförändringar. Däremot diskuteras ingående vad som kan ske när och om Indiens och Kinas flera miljarder stora befolkningar plötsligt gör uppror eller känner sig tvingade att bryta upp och ge sig av. Den tidvattensvåg som bildas då lär ingen kunna stoppa.