Horacio Verbitsky har ett passande smeknamn: The Dog. Den 71-årige Verbitsky är en av Argentinas mest rutinerade grävande reportrar med ett 20-tal böcker i bagaget, har vunnit massor av utmärkelser och skriver för tunga tidningar som New York Times, El Pais och Wall Street Journal.
Under de senaste decennierna har Verbitsky, som på 70-talet var med i vänstergerillan Montoneros, skrivit om korruption i olika former. Mest berömd är han för avslöjandena om vad som egentligen hände under militärdiktaturen i Argentina. För Verbitsky lättade den forne marinofficeren Adolfo Scilingo sitt hjärta i ett antal långa intervjuer. Scilingo berättade om fasansfulla övergrepp. Om hur den argentinska militären dumpade fångar från flygplan nakna ner i Atlanten. Bland annat. Allt detta i boken The Flight: Confessions of an Argentine Dirty Warrior.
Så vad har då Verbitsky att göra med Franciskus I, den nye påven som utsågs sent i onsdags kväll efter en snabb konklav? Mycket enkelt. Verbitsky har studerat Jorge Mario Bergoglios förflutna och funnit utomordentligt besvärande kopplingar till militärjuntan som tog makten 1976, samma junta som med stor noggrannhet mördade politiskt oliktänkande. I boken El Silencio skriver Verbitsky bland annat om hur den argentinska marinen kunde gömma politiska fångar på Bergoglios sommarresidens för att undkomma en inspektion av Inter-American Human Rights Commission. Mot Bergoglio finns också anklagelser om att han skulle ha varit inblandad i juntans kidnappning av två präster som arbetade i slummen i Buenos Aires.
Den nye påven blir ledare för drygt 1,2 miljarder katoliker världen över. Det är en påve med svårt moralkonservativa drag, därvidlag skiljer han sig inte särskilt mycket från föregångarna. I kommentarerna poängteras Bergoglios asketism. Vilket i detta fall innebär: förkärlek till kollektivtrafik, liten lägenhet, lagar maten själv. Valet av påvenamn ska förstärka det asketiska intrycket, Franciskus av Assisi lämnade rikedomen för ett liv helt utan ägodelar. För den kyrklige ledare som vill plädera för en ny världsordning där pengar och makt fördelas på ett annat sätt än i dag finns mycket inspiration och teologiskt stöd att få i Bibeln, om det råder inget tvivel. Att Bergoglio på allvar skulle ta strid för detta, för kravet på en rättvisare värld, förefaller däremot inte helt sannolikt.
