I lördags skrev Fredrik Reinfeldts 19-årige son Erik på Twitter: ”Pappa skällde ut mig för han tycker inte jag gör något med mitt liv. Stämmer dock, men jag orkar ju inte… #föräldraproblem”. Den där vardagen som vi alla lever i vilka vi än är. Igenkänningen vare sig vi har egna barn eller en gång själva har varit (vilket väl gäller de flesta av oss). Vare sig vi är en fd statsministerfamilj eller ensamstående mamma med två barn i Texas. Och det är den vardagen som drabbar oss i Richard Linklaters Boyhood, inspelad under tolv år med totalt 39 inspelningsdagar. Vi får följa Mason (Ellar Coltrane) från sex års ålder till ung, nästan vuxen man och hans liv med mamma Olivia, storasyster Samantha (spelad av Linklaters dotter Lorelei) och en pappa som då och då kikar förbi. Ett familjedrama utan särskilt mycket drama, så som livet ter sig för de allra flesta. Relationer. Uppbrott. Flyttar. Skolstarter och avslutningar. Gräl. Skratt. Sorg. Aldrig tråkigt, under tre timmar nästan oavbrutet fängslande utan ett uns av sentimentalitet. En tidskapsel att spegla sig i.
