Sveriges Radio är helt rätt ute när de avslutar säsongens Sommar i P1, kanske det svenskaste vi har förutom Allsång på Skansen, med den mångfacetterade, begåvade rapparen Silvana Imam. En av vår tids starkast lysande artister och textförfattare, som med en bländande personlighet, benhård vilja och hårt arbete har tagit Sverige med storm.
En symbol för samtiden och viktig förebild för alla som bär hela världen inom sig. Kanske än mer för alla andra. Alla som lockas av förenklingar och fördummande berättelser om nationer och gränser. De som tror att det finns ett vi och dom, svart och vit och att människovärdet kan avgöras av var på jorden du är född, hur du klär dig eller vem du älskar.
Det finns så mycket att säga om Silvana Imams välproducerade och välformulerade Sommar. Miljöljuden. Musiken som kommer och går. De är exakta rytmiska formuleringarna. Låttexterna.
Mest av allt tar jag med mig närvaron, energin och kampen för förändring. Inte av vilja, utan av nödvändighet. Och vikten av våga vara sårbar.
”För när vi vågar vara svaga framför varandra, det är då vi bli starka på riktigt. Och det ska vi fira. Ett glas champagne för varje tår.”
