Emmy Rasper: Som köttätare valde jag att inte bry mig

ANNONS
|

Min favoriträtt var mammas köttfärssås och spagetti. Det gick rykten om köttfärssåsen i släkten och mina kusiner kom hem till oss och sa att den var bättre än deras mammas och pappas köttfärssås. Jag klippte spagettin med sax, blandade ihop med köttfärssåsen och tänkte nöjt att min mamma var bäst i världen.

På somrarna när jag hälsade på farmor på landet fick jag köttbullar. Min farmor kunde allt, brodera, sticka, mocka i ladugården, lösa alla korsord och göra köttbullar. Hennes köttbullar var bäst.

För tre år sedan slutade jag äta kött. Ett högst personligt val. Något som ingen annan har att göra med. Vad jag stoppar i min mun är min ensak, så att säga. Men det är inte så enkelt. Jag lever i ett sammanhang och i samma stund jag slutade vara köttätare kapade jag banden till flera decenniers mattraditioner i min familj. För mat är traditioner, kultur, känslor och så mycket mer än bara den föda du stoppar i munnen.

ANNONS

Jag tror att det är därför köttdiskussioner tenderar att bli hårda och tonläget högt. Mat väcker känslor och få människor vill att nån annan ska lägga sig i ens matvanor. Ändå har vi en statlig myndighet som jobbar med att ge oss matråd.

I veckan kom Livsmedelsverkets nya kostrådsförslag. Ät mindre kött och mer grönsaker är kontentan. Det är bra för dig själv och miljön är argumentet. Vet inte om det kommer göra att människor börjar äta mindre kött. Alla vet väl redan det där? När jag åt kött argumenterade jag aldrig för köttätande. Jag åt inte kött för miljön, djuren eller min egen hälsas skull utan för att jag är uppvuxen så, det är en del av min historia och gott med bacon. Som köttätare var jag medvetet omedveten. Jag valde att inte bry mig.

Ändå slutade jag äta bacon, leverpastej, köttfärssås och falukorv en dag. Anledning är att jag läste en bok. Vet hur det låter. Lite naivt. Som att jag lättpåverkad. Men det var faktiskt så. Boken var inte hård i sin argumentation, idiotförklarade inte alla köttätare utan var resonerade kring vad köttätande innebär för samhället och individen. Det väckte mig. Fick mig att börja tänka på konsekvenser av djurproduktion. Hur det blir när djur är en produkt, en vara som du kan förpacka hårdare och där priser pressas.

ANNONS

De tankarna fick mig att sluta äta kött. Det kändes inte som ett stort beslut, jag testade och fortsatte. Men det är inte så enkelt. Mat är inte bara energi utan även traditioner, historia, känslor och något personligt. Livsmedelsverket säger att ett minskat köttätande är bra för dig och miljön. Men dethandlar ju inte bara om det. Det handlar om att tacka nej till sin mammas köttfärssås, farmors köttbullar och bli den som äter grönkålen och rödbetssalladen på julbordet.

Läs mer om Emmy: Språkets röst ny krönikör i GP

ANNONS