Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/5

De hotas, hatas och får sin konst vandaliserad

Konstnären Mattias Norström fick veta att han borde halshuggas. Orsak: Han hade satt upp en krokig flaggstång i Vasaparken.

– Jag har inte velat sätta mig i någon Lars Vilks-position, men det är klart att det blir en oro och man blir rädd när man läser sådana hot, säger han.

Funderade du på att polisanmäla?

– Nej. Hade jag fått ett privat samtal eller ett brev hem till min familj hade det kanske blivit annorlunda. Nu var det mest i sociala medier och det kändes ändå som att de goda kommentarerna vann över de onda.

Läs mer: Nya siffror om omfattningen av trakasserierna mot konstnärer i Göteborg

Verket Du gamla, du fria, där Mattias Norström placerade en krokig flaggstång med en slokande svensk flagga i Vasaparken i Göteborg, väckte starka känslor.

– Vad coolt, lite anarkistiskt, sade en kvinna som gick förbi när GP var på plats.

– Jag skälvde och grät när jag såg hur de hade skändat flaggan. Fruktansvärt, sade en annan kvinna som ringde GP.

Hot från nationalister

Mattias Norström hade räknat med reaktioner, men inte så många och så starka. Han ville utmana normer, men motivet var aldrig att provocera, säger han.

– För mig är det ett poetiskt, existentiellt verk, som jag verkligen ville skulle upplevas i parkmiljö. Hade jag velat provocera mer hade jag väl ställt den på Avenyn.

Han tycker att merparten av samtalen han haft om verket har varit givande, även om han har fått mycket skäll, inte minst från människor som inte tycker att hans verk borde få kallas konst.

Värre var det med de nationalister som tyckte att han hade skändat flaggan. Det var där hatet och hoten kom in. Mattias Norström strör beröm över curatorn Anna van der Vliet, som drog ett tungt lass.

– Hon var verkligen ett filter för mig och gjorde ett fantastiskt arbete med att ta diskussionen med människor.

Polisanmälde inte

I flera dagar kopplade Göteborgs stads växel alla samtal från "arga skattebetalare" till Anna van der Vliet. Även hon fick ta emot hot.

– Ja, men jag blev aldrig rädd. Jag fick ett sms som var så hotfullt att folk i min omgivning tyckte att jag skulle polisanmäla, säger Anna van der Vliet.

Polisanmälde du?

– Nej jag valde att försöka med det goda, liberala samtalet. Jag hade en jättelång sms-konversation med kvinnan i fråga som faktiskt slutade med att hon bad mig om ursäkt för saker hon kallat mig. När vi skildes åt var vi överens om att vi tyckte helt olika.

Har tonen hårdnat?

– Ja, absolut. Det känns som att människor upplever att det är okej att säga vissa saker som man inte kunde förr. Det är lätt att skriva sms, det är svårare att ringa någon och säga samma sak.

Anna van der Vliet är tveksam till om handlingsplaner hos kommuner och utställare skulle förbättra läget. Däremot tror hon att fler skulle anmäla om polisen tog brotten mer på allvar.

– Hot och hat mot människor som uttrycker sig i offentligheten är brott som polisen borde prioritera högre, säger hon.

Tyst från polisen

Mattias Norströms verk blev trots hat och hot inte vandaliserat. Det blev däremot Carolina Falkholts stora muralmålning på Ringön i somras.

Ringöns konsthall Järnhallen polisanmälde det, men sedan har ingenting hänt. Verket är kvar så som det lämnades, delvis övermålat med vit färg.

– Det står där som ett sår. Det stod en färgburk kvar och jag kollade med en saneringsfirma, men det går inte att göra någonting, säger Anna Bergman på Järnhallen.
Från polisen har hon inte hört någonting.

– Nej, jag räknar nog inte med det heller, vad ska de göra? Hade jag haft ekonomi hade jag riggat kameror och filmat dem nästa gång.

Mest läst