Cannie Möller: Gömmarna

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Cannie Möllers ungdomsbok Gömmarna utspelar sig i en skog vid en sjö i utkanten av en svensk småstad. Sextonårige Joel har tröttnat på att bli mobbad i skolan och rymmer ut i naturen. Hans klasskamrat Anja får samvetskval. Eller är hon bara nyfiken på vad han känner och tänker? Hon slits mellan sin hemliga dragning till den underlige Joel och sin längtan efter att passa in i mobbarklassen. Hon spanar på honom i skogen, utan att ge sig tillkänna.

Här har vi en typisk upptakt till en psykologisk ungdomsroman av den sedelärande sorten. Men Gömmarna utvecklar sig åt annat håll. Förutom Anja och Joel möter vi ytterligare två unga huvudpersoner, som smyger omkring i skogen runt sjön - ett vilset flyktingbarn, som förlorat sin familj och gömmer sig för de svenska myndigheterna och en självdestruktiv trettonårig flicka på rymmen från ett behandlingshem. Från skogsäventyr och gryende romantik övergår berättelsen snart till att handla om gryende galenskap. Och den slutar med ond bråd död.

ANNONS

Som om boken inte hade något annat syfte än att kittla läsaren med den gamla vanliga, toleransdödande skräcken: "De presumtiva mördarna finns mitt ibland oss - världen är full av livsfarliga avvikare, som inte alls är så oförargliga som du tror!"

Den obehagskänsla jag får av denna välskrivna ungdomsbok kan inte ens dämpas av Tilda och Bror - ett par sällsynt sympatiska vuxna människor som bryr sig om både hundar och barn.

ANNONS