Bygger teaterscen med Brännöborna

Det stora båttältet vid Brännö varv har fått nya invånare. I den innersta halvan står rader med udda soffor och stolar runt en låg, fyrkantig scen. Längst upp på en stege står skådespelaren Lars Andersson och riktar en ljuskanna. När Järnstudion sätter upp sommarteater hjälps alla åt med allt.

– Scenen är gjord av lastpallar som vi fått från öborna, säger manusförfattaren och skådespelaren Eskil Lundgren. Först hade vi tänkt bygga läktare också, men så kom vi på att vi kunde be om gamla möbler från grannarna här. Vi satte in en annons och folk började köra ner grejer direkt.

Han och hustrun Charlotta Lundgren, även hon skådespelare, har haft hus på Brännö i tio år. När de hörde att gruppen som spelat fars på Brännö varv de senaste två somrarna skulle ta paus i år bestämde de sig för att fylla luckan.

Våren 2015 satte de upp pjäsen Som varje annan dag på Teater Trixter. Den handlar om två bröder som möts efter att mamman gått bort. Den ena vill bara klara av det praktiska, den andra vill reda ut gamla, underliggande konflikter en gång för alla. Nu kommer pjäsen tillbaka, i något omarbetad version.

– Jag skrev pjäsen efter att min pappa hade dött, säger Eskil Lundgren. Egentligen hade jag tänkt skriva något helt annat, men det var det här som kändes sant.

Förutom Eskil, Charlotta och Lars Andersson syns Agneta Danielson i rollen som mamman. Björn Melander, som bland annat arbetat på Dramaten, Folkteatern i Göteborg och stadsteatern i Helsingborg, har regisserat.

– Det här är ovanligt begåvat skrivet, säger Björn Melander. Jag jämför det med Lars Norén. Vi har en ny, svensk dramatiker.

Agneta Danielson är glad över att kunna spela sommarteater med allvar.

– Folk förväntar sig ofta att det ska vara bensprattel och klia sig i skrevet bara för att det är sommarteater, men det behöver inte vara så.

Men, försäkrar Lars Andersson, det är också mycket humor i pjäsen. Om än svart sådan.

– Vi märkte när vi spelade den på Trixter att det krävdes att en i publiken började skratta, säger han. Då vågade de andra haka på.

Nu återstår att hänga upp mer belysning och att få de sista delarna av scenografin på plats. Charlotta Lundgren har precis hittat en halv eka som står uppställd bakom en av de större motorbåtarna.

– Den där vore perfekt, säger Björn Melander när han inspekterar båten.

– Jag frågar om vi får ta den, det borde inte vara några problem, säger Charlotta.

Att bygga hela scenrummet med saker från ön ger en extra dimension till pjäsen, eftersom handlingen är förlagd till ett hus på Brännö.

– Och så sitter i publiken i stolar som stått i husen häromkring. Det blir nästan som att de är en del av huset i föreställningen, säger Eskil Lundgren.

Det har också lett till ökat intresse för föreställningen. Eskil Lundgren märker en stor skillnad från när de satte upp pjäsen på Teater Trixter. Då behövde de konkurrera med alla andra teatrar i stan.

– Vi fick kämpa för publiken till varje föreställning. Men om man pratat med någon samtidigt som man hämtar en gammal soffa hos dem väcker det ju nyfikenhet på ett annat sätt.

Förhoppningen är att det ska bli en permanent scen för sommarteater i tältet, och andra teatergrupper som vill hyra scenen för enstaka föreställningar i sommar har redan hört av sig. Bland annat kommer en improvisationsgrupp från Stockholm, berättar Charlotta Lundgren.

– Så jag hoppas verkligen att folk hittar hit.

TEXT

Caroline Widenheim

caroline.widenheim@gp.se