Betyg på ALLA Way out West-festivaler

Äntligen dags för Way out West igen. GP:s musikkrönikör Johan Lindqvist sätter betyg på alla festivaler sedan starten 2007.

ANNONS
|

2007

FYRA FYRAR

Ett på det hela taget ganska härligt första år. Bara det att vi plötsligt hade en fin festival mitt i stan var roligt och att det mesta var nybörjargrönt och oskuldsfullt skapade en skön inramning. Oerhört coola Juliette Lewis rantade runt på området och spred god stämning i gott sällskap av Manu Chao och Ola Salo. Kanye dominerade. Och så spelade Franke. Pogues fyllespelning var dock enbart deprimerande. Aspackade sångaren Shane MacGowan sjönk ihop på en stol vid sidan av scenen och mobbades öppet av övriga i bandet.

2008

FEM FYRAR

Det är förstås helt galet att Håkan Hellström spelade på samma festival som Broder Daniel gjorde sin redan på förhand legendariska avskedsspelning. Dessutom tog Silverbullit också ett slags dånande farväl- Inte nog med det – Neil Young bjöd på en spelning som var klassisk redan innan den sista rundgången klingat ut. Bra konserter även av bland andra Franz Ferdinand, Grinderman och NERD kom nästan lite i skymundan. Bästa Way out West-året, tveklöst.

ANNONS

2009

FYRA FYRAR

Festivalen växte och arrangören presenterade ännu en uppställning som var stark på pappret men ännu bättre i praktiken. Antony & The Johnsons skapade en veritabel känslostorm tillsammans med Symfonikerna och Robyn spottade ur sig hits och gästades av en glad och peppad Dr Alban. Skäggrockstrenden påverkade festivalen starkt som bjöd på Band of Horses, The National, Blitzen Trapper och Bon Iver. Charmig men förhållandevis svag avslutning med Lily Allen.

2010

TRE FYRAR

Laura Marling, Graveyard, Mumford & Sons, The Tallest man on earth, Surfer Blood och Jónsi bidrog med fina spelningar. Största publikresponsen kom förstås under Håkan Hellström konsert där han firade att debuten Känn ingen sorg för mig Göteborg firade tio år med att spela sig genom hela skivan och sedan avsluta med nyskrivna River en vacker dröm. Konserten släpptes senare på platta. Iggy and The Stooges stapplade sig igenom en bokstavligt talat stelbent spelning.

2011

FEM FYRAR

Prince, Prince, Prince. Allt annat hamnade i skuggan av en funksoulpop-mästare i absolut toppform. Prince värmde upp med att cykla runt på området och ville sedan aldrig sluta spela och flipprade ur sig hit efter hit efter hit. Festivalens största stund och enligt många en av de allra bästa konserter som överhuvudtaget ägt rum på svensk mark. Jo, sedan spelade Thåström The Mauer också. Och The Hives hade ninjor på scenen. Och Kanyes hybris fyllde hela GBG.

ANNONS

2012

TRE FYRAR

När mörkret föll valde tusentals festivalbesökare att ta på sig 3D-glasögon för att följa vad som hände på skärmarna när Kraftwerk spelade. Annars kunde man låta sig svepas med av Black Keys rusiga soul-blues-rock eller hoppa ikapp med en Damon Albarn var på strålande humör på det som då kallades en av Blurs sista spelningar. Feist och Florence + Machine var bra, Refused gjorde två spelningar samma kväll. Den på förhand finaste spelningen blev aldrig av – Frank Ocean ställde in.

2013

TRE FYRAR

En hastigt igensmälld bildörr satte i sista stund stopp för Neil Youngs återkomst till festivalen vilket fick delar av festivalpubliken att ömsom rasa, ömsom deppa ihop. Men ingen kunde längre vara sur när Brittany Howard från Alabama Shakes gled runt på området med ett gigantiskt paraply och ett ännu större leende på läpparna. Håkan spelade (igen) och det gjorde även Alicia Keys som stod för en av de elegantaste showerna i festivalens historia. Haim övertygade i tältet medan The Knife var akten som ”alla” skulle se men ganska många valde att lämna efter en stund.

2014

FYRA FYRAR

Ett lindrigt talat omfattande program för ett svällande Stay out West gjorde att mycket hände utanför Slottsskogen med bland andra Hozier, Kurt Vile, Seinabo Sey och Hurula. I Slottsskogen delade Robyn scen med Röyksopp, Queens of the Stoneage mullrade men det var Mapei, Veronica Maggio, Markus Krunegård, Icona Pop, Linda Pira och Annika Norlin som var bäst. Ett blågult år, alltså. Spelningen med Motörhead var smått deprimerande.

ANNONS

2015

FYRA FYRAR

Beck tjuvstartade festivalen redan på onsdagen som ”hemlig” akt på Pustervik för att sedan göra ungefär samma, helt okej, spelning i Slottsskogen. Florence and the Machine konsert var en sprakande, fantasifull fest och First Aid Kit avslutade sin evighetsturné med att visa hur man nu vuxit ut till en arenaakt. Många älskade Pet Shop Boys eller Father John Misty medan åsikterna gick starkt isär kring Lauryn Hills ändå odiskutabelt engagerande och engagerade spelning. Patti Smith gjorde en fin konsert med vännen Henning Mankell vid sidan av scenen.

ANNONS