Årets...
konstnärliga grepp 1:
Allting blir snyggare och bättre i svartvitt, det är sen gammalt. Två av årets absoluta toppfilmer, mexikanska "Roma" och polska "Cold war", har inte en gnutta färg i sig och de kommer att slåss om toppriserna på varenda prisgala framöver.
undergångsstämning:
Något har hänt på sistone i storfilmsbranschen. Hjältarna räcker inte till. I stället lämnas vi med ambivalenta slut, faktiskt är det inte längre helt säkert att allting ordnar sig. Inte för superhjältarna i "Avengers: Infinity war", inte för dinosaurierna i "Jurassic world: Fallen kingdom" och – inte för oss heller?
chock:
Stora känslor och tappade hakor präglar årets bästa svenska film "Gräns", vars trollsexscen faktiskt bjuder på bilder man aldrig har sett förr.
roligaste återseende 1:
Jamie Lee Curtis repriserade sin paradroll som Laurie Strode i blodsliskiga "Halloween", nu som stenhård mormor. Budskapet kunde inte bli tydligare när hon tillsammans med dotter och dotterdotter tog fajten mot den tyste, våldsamme mannen som vägrat att lämna dem i fred i åratal: Nu räcker det.
hetaste stad:
Den kaliforniska hamnstaden Oakland, som varit spelplats för tre lyckade, kreativa filmiska höjdpunkter i år: den satiriska "Sorry to bother you", årets bästa superhjälterulle "Black Panther" samt samtidsuppgörelsen "Blindspotting".
konstnärliga grepp 2:
Rekonstruktion var årets hetaste filmtrend. I de svenska dokumentärfullträffarna "Flotten" av Marcus Lindeen och "Rekonstruktion Utøya" av Carl Javér iscensattes händelserna i en filmstudio, med fascinerande och mycket gripande resultat. Även i Anna Odells fiktiva "X & Y" blev rollfigurerna instängda i en studio för att komma åt något som var minst lika sant som om det filmats ute i "verkligheten".
debutant:
Lady Gaga. När hon och Bradley Cooper sjunger "Shallow" i "A star is born" är det omöjligt att inte känna hår resa sig på armarna och tårar formas i ögonvrårna.
utlandssvensk:
Ingmar Bergman. Hans 100-årsdag firades hela året och Jane Magnusson kammade hem toppriset på European film awards för sin "Bergman – ett år, ett liv". Bergmans ande svävade även över Paul Schraders klimatdystopiska "First reformed" (ej släppt på bio i Sverige) samt i Ari Asters skräckhit "Hereditary".
mest sexpositiva:
I moralkonservativa tider är det ändå uppfriskande med en film som "Mamma mia – here we go again", där en ung kvinnas oskyddade sex med tre olika killar under samma menscykel aldrig blir allvarligare än att en välvald Abba-låt kan lösa problemet.
argaste:
Spike Lee var så rasande på presskonferensen i Cannes i våras att han mest svor och vägrade nämna sin president vid namn. Samma ilska, parad med humor, finns i hans definitiva comeback "BlacKKKlansman".
roligaste återseendet 2:
Nostalgiboxarna Ivan Drago och Rocky Balboa var oväntat bra i "Creed 2", speciellt Dolph Lundgren lyckas skapa hjärtskärande äkta liv och känslor i sin före detta sovjetiske robot, som senast sågs till i "Rocky IV" (1985).
dynamiska duo:
Veteranfilmaren Agnès Varda, 88, och den franska fotokonstnären JR, 33, skapade gigantisk fotokonst på den franska landsbygden i "Faces, places". Med en underbar personkemi, inspirerande lekfullhet och gulliga franska nya vågen-referenser gjorde de årets bästa dokumentärfilm på kuppen.
kalkon:
En vuxenfilm med snuskiga dockor låter – möjligen – som en kul idé. Men så här i efterhand måste ändå "The happytime murders", med muppetdockor som knarkar och ejakulerar vilt, förpassas till årets skämslåda.