Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Sverige tappar rejält inom life science. Vårt budskap till de politiska partierna är att agera snabbt och beslutsamt, medan vi fortfarande har chansen, skriver debattörerna. Bild: Bild: Adam Ihse

Kritiskt läge för svensk medicinsk forskning

Debatt Antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin har nästan halverats sedan 2004. Life science-företag lämnar landet och forskningssatsningarna krymper. Läget är kritiskt och nu krävs en rad kraftfulla åtgärder, skriver en lång rad aktörer.

Sverige befinner sig i ett kritiskt läge när det gäller medicinsk forskning och dess tillämpning. Samtidigt som vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter vad gäller forskning, vidareutveckling av upptäckter till produkter och introduktion av nya behandlingsformer inom vården. Det drabbar enskilda individer och har bidragit till att life science-företag lämnar landet.

Sverige har en negativ tillväxttakt för forskning och utveckling (FoU) och ligger nu sjua från slutet i jämförelse med 33 andra länder, enligt EU-kommissionen. I den forskande läkemedelsindustrin har antalet anställda i Sverige minskat med 45 procent sedan 2004.

Läkemedelsindustrin var 2009 den näst viktigaste exportbranschen för Sverige, med 37 miljarder kronor i nettoexport. Fem år senare har denna nettoexport sjunkit med över åtta miljarder. Samtidigt har läkemedelsföretagens FoU-investeringar i Sverige minskat med en miljard sedan 2011. Detta har Sverige helt enkelt inte råd med.

14 åtgärdsförslag

Som nyckelaktörer inom life science gick vi därför ihop i projektet ”Agenda för hälsa och välstånd”, där vi under ledning av stiftelsen Forska!Sverige enats om 14 prioriterade åtgärdsförslag. För ett konkurrenskraftigt life science krävs en stärkt finansiering av forskningen. Samtidigt finns stora behov av strukturella förändringar, vilket vi fokuserat på i våra förslag.

Genom vår unika konstellation – vårdpersonal, forskare, företagare, policyexperter, fackförbund, patientorganisationer och professionsföreträdare – har vi kunnat arbeta fram konkreta handlingsplaner, vilket hittills saknats för life science. Dessa presenteras i en rapport i dag, i samband med en konferens med bland andra ministrarna för näringsliv och innovation, högre utbildning och forskning, samt folkhälsa och sjukvård.

Här är några av våra förslag:

  • Sverige tappar mark inom bland annat klinisk forskning, som är en förutsättning för kvalitetsdrivet förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Det måste finnas en tydlig roll för kliniska studier i vården. Vi föreslår en ökad satsning på kvalitetsregister, där våra personnummerbaserade databaser ger Sverige en konkurrensfördel.
  • Svensk vård använder inte nya innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder. Vi hamnar på plats 13 av 14 vad gäller introduktion av nya behandlingar, visar en internationell studie. Ur patientens perspektiv är detta oacceptabelt. Vi föreslår att regeringen skapar en särskild fond i syfte att avlasta vårdens kostnader för introduktion av godkända läkemedel och så kallad CE-märkt medicinteknik.
  • För ökad kvalitet i vården måste patienter, forskare, företag och vårdgivare få bättre möjligheter att bidra till insamling, användning och delning av data på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Vi föreslår en samordnad satsning på digitalisering inom life science, med en arbetsgrupp för nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling.
  • Det krävs ett bättre näringslivsklimat för att inte Sverige ska fortsätta att mista life science-företag; kompetens, samverkan och ekonomiska incitament är nyckelord. Vi föreslår en nationell satsning på specialiserade forsknings- och behandlingscentra, där vård, akademi och företag samverkar. Det behövs vidare en nationell plan för innovationsupphandling för att främja utveckling och införande av innovationer. För att inte förlora tillväxtpotentialen i små företag behövs det också en plan för statligt riskkapital som ska vara marknadskompletterande och även stimulera privata investeringar i tidiga faser.

Ta chansen!

Nyligen tillsatte regeringen en nationell samordnare för life science. Det innebär att det finns en tydlig mottagare av vår rapport och vi hoppas att regeringen och riksdagen snabbt kan genomföra förslagen, samt att det avsätts resurser till detta.

Sverige har en enorm potential inom life science. Vi är beredda att ta vår del av ansvaret för att nödvändiga förändringsprocesser ska kunna utföras. Vårt budskap till de politiska partierna är att agera snabbt och beslutsamt, medan vi fortfarande har chansen.

Anna Nilsson Vindefjärd

generalsekreterare Forska!Sverige

Göran Alderborn

dekanus Uppsala universitet

Anders Blanck

vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Anne Carlsson

ordförande Reumatikerförbundet

Ivar de la Cruz

ordförande Naturvetarna

Johan Dabrosin Söderholm

dekanus Linköpings universitet

Lena Gustafsson

rektor Umeå universitet

Kerstin Holmberg

Nätverket mot cancer

Stefan Jacobson

vd Danderyds sjukhus

Olle Larkö

dekanus Sahlgrenska Akademin

Ulrika Lindstrand

vice förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Karin Meyer

vd Apotekarsocieteten

Tomas Movin

vd Södersjukhuset

Gunnar Németh

vice styrelseordförande Capio

Kerstin Nilsson

ordförande Svenska Läkaresällskapet

Göran Petersson

professor Linnéuniversitetet

Inger Ros

ordförande Riksförbundet HjärtLung

Ulrica Sehlstedt

partner Arthur D Little

Eugen Steiner

partner Health Cap

Anders Sylvan

landstingsdirektör Västerbottens läns landsting

Kerstin Tham

prorektor Karolinska Institutet

Gunnar Ahlberg

Praktikertjänst

Daniel Öhman

vd GHP

Mest läst