Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Kritik mot skrift om whiplash

Stoppa skriften. Använd den inte som underlag för försäkringsbedömningar av pisksnärtsskador. Tolv experter riktar den uppmaningen till en rad myndigheter och företag.
Skriften Besvär efter stukad halsrygg kom ut i fjol i samarbete med Försäkringskassan i Västra Götaland. Författare är docent Jorma Styf, överläkare vid Sahlgrenskas ortopedklinik, och Artur Tenenbaum, chefsläkare vid Mössebergs rehabcenter.
De hävdar bland annat att pisksnärtsskador läker inom tre månader, att långvariga besvär främst beror på psykosociala faktorer eller att jurister blandat sig i ärendet.
Motsatsen har bevisats i en rad forskningsrapporter, hävdar kritikerna.
"Om skriftens hållning till hela whiplashproblematiken skulle bli rådande i försäkringsmedicinska bedömningar, innebär det en vetenskaplig vulgarisering av det egentliga kunskapsläge som uppnåtts inom whiplashområdet i dag", skriver de tolv undertecknarna i sitt brev och spår sega rättsprocesser, försvårad rehabilitering och oacceptabel kränkning av olycksdrabbade om de 40-talet A4-sidorna skulle komma till användning.
Det finns, hävdar de, ett mycket bättre underlag, nämligen Whiplashkommissionens slutrapport, som också kom ut förra året. Den är framtagen av en oberoende expertgrupp till skillnad från Styfs och Tenenbaums skrift som tycks syfta till att lyfta fram andra skäl än själva olyckan som förklaring till besvär och arbetsoförmåga. Författarna har valt att hänvisa till sådan vetenskaplig forskning som i första hand stärker deras egna åsikter och resonemang. Stöd för vissa påståenden saknas, redovisade resultat har vinklats eller misstolkats, hävdar de tolv kritiska.
Det hade väl gått an om ambitionen bara hade varit att väcka debatt, skriver de i sitt brev. Det finns mycket att diskutera; kommissionen pekar på att forskningen är otillräcklig. Men eftersom synpunkter och slutsatser i skriften redan har använts vid försäkringsmedicinska bedömningar kan man ifrågasätta de beslut som Försäkringskassan fattat sedan den kom ut.
Försäkringschef Benny Wärnehall vid Försäkringskassan i Västra Götaland bekräftar att Styfs och Tenenbaums skrift är tänkt som en kunskapssamling.
Har den använts som underlag vid bedömningar?
- Skriften har inte status av riktlinjer; det har vi inte befogenhet att utfärda. Det är huvudkontorets sak i Stockholm.
Hur ser du på kritiken?
- Jag har inte läst det kritiska brevet i detalj, men det är bra att synpunkterna kommer. Det var ju avsikten.
Också Jorma Styf välkomnar debatten:
- Vi gav ut skriften för ett år sedan och jag har varit grymt besviken att den inte väckt debatt tidigare. Jag är så glad för att någon nu tar tag i det!
- Att det är en debattskrift anger vi tydligt i förordet; man kan inte använda den som underlag för att ta ställning i enskilda ärenden.
Experterna bakom brevet:
Brevskrivarna:
Anita Berglund, medicine doktor Karolinska Institutet
Ulf Björnstig, professor Umeå universitetssjukhus
Ola Boström, docent i trafiksäkerhet, Chalmers,
chef för biomekanik och skyddssystem Autoliv
Olle Bunketorp, docent i trafikmedicin, Sahlgrenska
Lotta Jakobsson, teknologie doktor, Chalmers, Volvo
Irene Jensen, professor Karolinska Institutet
Maria Krafft, medicine doktor Karolinska,
chef för Trafik och samhälle, Folksam
Anders Kullgren, docent i trafiksäkerhet, Chalmers,
universitetslektor Karolinska, forskningschef Folksam
Malin Lind, docent i rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska
Per Morberg, docent i ortopedi, Sahlgrenska
Mats Svensson, docent i trafiksäkerhet, Chalmers
Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör Vägverket
professor, Monash University, Melbourne
Adressaterna:
Försäkringskassan, socialdepartementet, näringsdepartementet, Whiplashkommissionen, Försäkringsbolagen, Försäkringsbolagens förtroendeläkare, Försäkringsförbundet, Trafikskadenämnden och Vägverket.
Mest läst