Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Kritik av lärarlegitimation

Först fick Jan Björklund vara med om att förslaget om lärarlegitimation röstades igenom. Sedan fick han ta emot en rejäl skopa kritik. – Reformen är gravt underfinansierad, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Det har varit en av utbildningsminister Jan Björklunds (FP) hjärtefrågor och applåderats från flera håll. Grundidén med lärarlegitimation är att höja kvalitén på lärarna liksom yrkets status.

Så långt är utbildningsminister och bland annat Lärarförbundet eniga. Desto mer skiljer sig åsikterna kring finansieringen av beslutet.

– Det riskerar att bli platt fall och vi har påpekat från förbundets sida vid ett flertal tillfällen att det saknas pengar, säger Eva-Lis Sirén.

– Jan Björklund behöver gå hem och fundera på sin kammare.

Hon grundar det på en undersökning som förbundet gjort med 1 300 lärare där man frågat hur lång tid i skolbänken som lärarna själva anser sig behöva för att få rätt kompetens. Totalsumman skulle i så fall bli 7 miljarder kronor, nära 5,5 miljarder mer än vad som avsatts i budgetpropositionen enligt förbundet.

För låg prislapp

– Prislappen är för låg, det behövs vikarier för alla de som ska utbildas. Vi bedömer också att tiden är för kort.

TT: Vad blir yttersta konsekvensen annars?

– Alternativet är att fylla skolorna med obehöriga personer med kvalitetsbrister och försämrad arbetsmiljö som följd.

Jan Björklund själv försvarar dock de beräkningar man gjort.

– Det är väl klart att fackföreningar alltid vill ha mera pengar. Alla partier har varit överens att det här är den ekonomiska nivån som behövs, säger Björklund.

Beslutet om lärarlegitimation har också gjort att många lärare är oroliga för att inte uppfylla kriterierna. Jan Björklund påpekar att man samtidigt arbetar med övergångsbestämmelser.

Inte jävlas med lärarna

– Ska man göra en sådan stor förändring som lärarleg måste vi beakta att vi haft tre olika lärarutbildningssystem på 40 år med olika inslag. De som är erfarna i yrket och duktiga ska vi inte jävlas med. Det är inte avsikten, säger han till TT.

Enligt utbildningsministern är det tre kategorier av lärare som behöver övergångsbestämmelser, bland andra lärare som gått huvuddelen av sin utbildning men saknar vissa inslag.

– De ska naturligtvis bara behöva läsa in det som de saknar. Då får man göra en värdering av vad det är.

Enligt Björklund hoppas man kunna presentera bestämmelserna senast i april.

Mest läst