Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Röda Sten kollage

Bild: Hannes Ojensa

Krigszon blev en Konsthall

Kultur I 20 år har Röda sten konsthall varit en etablerad och viktig del av konststaden Göteborg. Om knappt två veckor kommer boken om dess historia.

Vi står intill Göteborgs lagliga grafittivägg Draken på gräsmattan utanför Röda sten konsthall. Den bleka vårsolen får området Klippan med sitt omgärdande gråblå vatten att se ut som kulisserna till en technicolorfilm à la Breakfast at Tiffany’s. Det är vackert.

– En dag ska jag också spraya någonting här. Jag vet inte vad, men jag vill känna hur det känns att måla med burken, säger Ulla Forsén.

Tillsammans med vännen Per Hållén som i dag möter våren med fräcka solglasögon, har hon skrivit boken om konsthallens historia. I april kommer den ut i handeln.

– Det är en berättelse om många års kamp som faktiskt lyckades. Dels vill vi dokumentera det, dels hoppas vi kunna ge hopp till andra gräsrotsrörelser. Med envishet och tålamod kan man förändra saker, säger hon.

Ulla Forsén har varit engagerad i konsthallens verksamhet i nästan 20 år och kan dess historia på handens fem fingrar. Detsamma gäller Per Hållén, som var en av dem som redan 1991 lyfte idén att omvandla det rivningsfärdiga pannhuset under den dånande Älvsborgsbron till en plats för kulturverksamhet och samtida konst.

– Vi tyckte ju att det var tråkigt i Göteborg. Det fanns ingen möjlighet för Konstmuséet eller Konsthallen att ta in det experimentella annat än i mycket liten skala, och inga pengar hade man till utbyggnad av lokalerna heller, säger Per Hållén, som på den tiden satt med i Majornas stadsdelsnämnd för Vänsterpartiet.

Han kisar mot den stora, ruffiga kuben.

– Det här gamla pannhuset från 40-talet var helt bombat. Brandkåren använde det som övningshus, tände på och släckte. Och i många år förvarade ett företag som sysslade med kemiska avfall sina gifter här.

– Knappt någon vågade sig hit, inflikar Ulla. Det var ett tillhåll för duvor, råttor och människor i samhällets utkanter. Containrar och sopor fanns överallt. Vi har kallat det en krigszon.

På vägen skulle arbetsgruppen för Röda sten dock stöta på många hinder. Det fanns långt gångna planer på att omvandla huset till en kontorsbyggnad, och många av de ledande kommunpolitikerna med Göran Johansson i spetsen motsatte sig projektet; politiker som enligt Per Hållén ville ”koncentrera allting till Korsvägen och de områdena”.

Det officiella motargumentet var att det inte fanns några pengar till kultur i kommunerna, vilket i huvudsak sant. Alla fria verksamheter hade det svårt under det ekonomiskt gräsliga 1990-talet.

– Men vi fortsatte. Konstigt nog gjorde vi det, säger Per Hållén.

Tur var det. Med statliga bidrag och pengar från det privata näringslivet i Göteborg, samt insatser från tusentals frivilliga i föreningen, blev berättelsen en framgångssaga. I dag är Röda sten konsthall en självklar och viktig del av stadens konstscen. Och när ansedda New York Times och sajten Trip Advisor ska rekommendera platser i Göteborg att besöka, är konsthallen med bland favoriterna.

– Röda sten är nödvändigt i Göteborg. Den har varit oerhört viktig för samtidskonsten i staden, och här arrangeras också föreläsningar, debatter, och en väldigt stor ungdomsverksamhet som man inte ska glömma bort. Röda sten måste få ha framtiden för sig, säger Ulla Forsén.

Vad gäller Göteborgs status som konststad, har dock åtminstone Per Hållén inte bara gott att säga.

– Kommunen satsar på tok för lite på kultur, bara ett par futtiga procent av budgeten. Den internationella konstbiennalen som vi är huvudman för är enormt underfinansierad. Enormt! Och det gäller också den fria konsten och det fria kulturlivet, säger han.

Mest läst