Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1

Kreativitet ger ekonomisk utveckling

Moder Teresa och Hitler var båda kreativa människor Evelina Wahlqvist är forskaren som går på djupet med kreativitet och vad den innebär för företag och samhällen.

Du har varit väldigt efterfrågad som kreativitetskonsult och föreläsare. Hur började det?

- Runt 2007 så var jag med och gjorde en studie där vi jämförde förutsättningar för kreativitet i svenska kommuner. Den blev väldigt uppmärksammad och jag drogs in i den enorma kreativitetshajp som har pågått sedan millenieskiftet. Jag fick pausa min doktorsavhandling för att åka runt och föreläsa.

Varför blev kreativitet så i ropet tror du?

- Jag skulle säga att det beror på drastiska förändringar i omvärlden, där vi i väst fått hela vårt framgångsrecept utmanat. Under 1900-talet gjorde vi enorma framsteg och vi byggde mycket av framgångarna kring tillverkningsindustrin. Sedan stod det plötsligt klart att produktionen var billigare på annat håll och jobben flyttade. Ur ren överlevnadsinstinkt så började man hylla kreativitet som det som skulle rädda oss.

Var det något fel med det?

- Nej, det är såklart jättebra att vi har börjat koppla kreativitet till ekonomisk utveckling. Det gör att man uppvärderar människor och deras talanger. Men ibland ser man kreativitet som ett självändamål istället för ett medel. Kreativitet i sig är varken ond eller god, det är bara energi i rörelse. Både moder Teresa och Hitler var exceptionellt kreativa. Allting handlar om vad man vill åstadkomma och varför man gör det man gör.

Hur starkt är sambandet mellan kreativitet och ekonomisk tillväxt?

- I våra mätningar så var hög kreativitetsrankning väldigt tydligt kopplad till hög ekonomisk tillväxt på regional nivå. Vi såg också att konstnärstäthet korrelerade starkare med hög tillväxt än vad till exempel teknologiska förutsättningar och innovationsbenägenhet gjorde.

Hur skapar man kreativitet på en arbetsplats?

- Genom att bry sig mer om processen och lite mindre om resultatstyrning. Sedan så gäller det att avsätta tid. Det kan vara svårt att smälta på många av de företag jag föreläser på. Kvartalsrapporter, korta deadlines, och prestation har varit väldigt viktigt i så många år. Men tittar man på vad forskningen säger om medarbetares kreativitet så blir vi mindre kreativa av tidspress, av förväntad ekonomisk belöning och av förväntad utvärdering. Det vi vill ha är frihet och förtroende, och en kombination av utmaning och uppmuntran.

Du har tittat på trender kring kreativitet och ekonomi, vad är på gång?

- Vi är inne i det som futuristen Alvin Toffler för 30 år sedan förutsåg som den tredje vågen i ekonomin. I jordbrukssamhället producerade vi det vi konsumerade, i industrisamhället producerade vi för andras konsumtion och konsumerade det andra producerat. Nu, i den tredje vågen, förutsåg han att vi igen skulle börja producera mer för vår egen konsumtion. Istället för antingen producenter eller konsumenter så är vi prosumenter.

Hur märks det?

- Vi vill inte vara slavar under någon annans idé om vad som ska åstadkommas. Det finns en väldigt tydlig gör det själv-trend. Vi bakar bröd och syr kläder fast vi inte måste. Vi skapar tillsammans på nätverk som wikipedia och vi finansierar tillsammans genom crowdfunding. Det medskapande som finns på internet flyttas sedan ut i samhället. Man ser det överallt, att människor prestigelöst jobbar tillsammans för att skapa saker istället för att vakta på upphovsrätt.

Vad kan det förhållningssättet leda till?

- Synen på upphovsrätt och patent ändras när det finns så otroligt många kanaler och så många som väljer att osjälviskt dela sådant de skapat, så någon annan kan bygga vidare. Just viljan att komplettera istället för att konkurrera är en väldigt tydlig trend.

Är inte konkurrens och egennytta grunden för hela ekonomin?

- Jag tror att det vi ser nu är uppluckrandet av vissa fundament i marknadsekonomin. Vi ser också hur finansmarknaden har vuxit ur sin egen kostym. När vi inte längre litar på de finansiella systemen så blir det såklart en hel del samtal om vad pengar är och hur de ska hanteras, vad som egentligen skapar värde, vad rikedom och tillväxt är och hur vi vill se på transaktioner och utbyten i framtiden. Det kommer komma enorma diskussioner. Det är en dragkamp mellan det gamla och det nya.

Gör: Föreläser och arbetar som konsult inom kreativitet. Forskat om kreativitet vid Handelshögskolan, GU.

Bakgrund: Doktorand i ekonomisk geografi

Ålder: 33

Senast lästa bok: Känslans intelligens av Daniel Goleman

Mest läst