Skolan först, resten sedan. Utan krafttag inom undervisningen är det omöjligt att stoppa den drastiska försämringen av svenska barns- och ungdomars läsförmåga. Senast 2018 hoppas litteraturutredningen ha vänt trenden.
Sett till volymen har litteraturutredningen tagit sitt uppdrag på stort allvar. "Läsandets kultur" är en gedigen bok på över 600 sidor som spänner över allt från hur den sociala bakgrunden blivit avgörande för skolelever till de komplicerade systemen för litteraturstöd och författarnas svårighet att försörja sig.
Även om utredarna inte begåvats med några ekonomiska muskler av sin uppdragsgivare, regeringen, har ambitionen varit att tala klarspråk och förse det till budgeten sett lilla kulturdepartementet med blytunga argument för att kunna ta plats.
Utredarna till och med tänjer gränsen för "graden av politisk oartighet som är möjligt att uppnå", enligt professor Martin Ingvar, hjärnforskare och ledamot i utredningen.
När det gäller just skolan argumenterar utredarna för fortbildning av lärarna i läsutlärning, ett ämne som numera återinförts på lärarutbildningen. Utredarna vill också ha utbildade skolbibliotekarier i grundskolan och särskilda läsarombudsmän i förskolan.
Det politiska intresset är stort, enligt utredningens ordförande Tomas Lidman. Tillsammans med sina kollegor hoppas han skapa en bred politisk enighet och stark politisk vilja - och i slutändan en nationell läsrörelse.
Även om utredarna inte skulle haft något emot lite nya pengar att fördela menar Martin Ingvar att väldigt mycket kan göras för att förbättra skolelevernas läsförmåga med de medel som redan finns.
Parallellt med förändringarna i skolan föreslår utredarna en lång rad åtgärder för att främja läsandet i stort. Bland annat vill man att studieförbunden och folkhögskolorna satsar 30 miljoner av sitt nuvarande anslag på rent läsfrämjande åtgärder. Uppskattade och till och med livsavgörande satsningar som "Läs för mig pappa" ska inte kräva extraanslag.
Läsombud i förskolorna.
Vidareutbilda lärarna i litteratur och läsutlärning.
Sträva efter en utbildad bibliotekarie vid varje skolbibliotek.
Maxgräns på en miljon kronor för litteraturstöd till enskilda förlag. De pengar som frigörs ska bland annat gå till kulturtidskrifter men också i högre utsträckning fördelas till de mindre förlagen, i dag ofta de som satsar på översatt kvalitetslitteratur.
Läsfrämjande och litteratur ska ingå i de kulturplaner som just nu tas fram i regionerna inom den så kallade regionsamverkansmodellen. Statliga medel bör ges till landstingen för det.
Kulturrådet ska vika 17 miljoner för att sätta igång och samordna "läsfrämjande insatser av nationellt intresse".
Folkbildningen ska jobba mer med läsfrämjande än tidigare, 30 miljoner av befintligt anslag ska vikas till det.
En parlamentarisk utredning tillsätts för att följa upp det så kallade läslyftet.
Gunnar Ardelius, Författarförbundets ordförande:
Lena Adelsohn Liljeroth (M), kulturminister:
TT Spektra: Hur orolig är du över den sjunkande läskunskapen bland barn och unga?
Kristina Ahlinder, Förläggareföreningens ordförande:
Helén Pettersson, förbundsordförande Arbetarnas Bildningsförbund (ABF):
(Utredningen föreslår att pengar skall flyttas från studieförbunden till läsfrämjande insatser)
Gunilla Carlsson (S), ordförande kulturutskottet: