Krafttag krävs för läsningen

ANNONS
|

Skolan först, resten sedan. Utan krafttag inom undervisningen är det omöjligt att stoppa den drastiska försämringen av svenska barns- och ungdomars läsförmåga. Senast 2018 hoppas litteraturutredningen ha vänt trenden.

Sett till volymen har litteraturutredningen tagit sitt uppdrag på stort allvar. "Läsandets kultur" är en gedigen bok på över 600 sidor som spänner över allt från hur den sociala bakgrunden blivit avgörande för skolelever till de komplicerade systemen för litteraturstöd och författarnas svårighet att försörja sig.

Även om utredarna inte begåvats med några ekonomiska muskler av sin uppdragsgivare, regeringen, har ambitionen varit att tala klarspråk och förse det till budgeten sett lilla kulturdepartementet med blytunga argument för att kunna ta plats.

ANNONS

Utredarna till och med tänjer gränsen för "graden av politisk oartighet som är möjligt att uppnå", enligt professor Martin Ingvar, hjärnforskare och ledamot i utredningen.

-När det gäller barn och ungdomars läsning har vi gått från att vara en världsledande nation till en världsmedioker, säger han.
-Vi är väldigt illa ute som nation när 25 procent av pojkarna i nian inte med lätthet läser en enkel text, vi är väldigt illa ute när vi dubblat antalet barn som inte går ut med fullständiga betyg. Det roliga är att om vi fixar den siffran med några enstaka procent har vi betalat hela det statliga stödet till kultursektorn.
Fortbilda lärarna

När det gäller just skolan argumenterar utredarna för fortbildning av lärarna i läsutlärning, ett ämne som numera återinförts på lärarutbildningen. Utredarna vill också ha utbildade skolbibliotekarier i grundskolan och särskilda läsarombudsmän i förskolan.

Det politiska intresset är stort, enligt utredningens ordförande Tomas Lidman. Tillsammans med sina kollegor hoppas han skapa en bred politisk enighet och stark politisk vilja - och i slutändan en nationell läsrörelse.

-Det här är väl knappast en kontroversiell fråga för någon, det handlar inte om att införa något kulturtvång, det handlar om Sveriges överlevnad som kunskapsnation, säger ledamoten Johanna Koljonen.

Även om utredarna inte skulle haft något emot lite nya pengar att fördela menar Martin Ingvar att väldigt mycket kan göras för att förbättra skolelevernas läsförmåga med de medel som redan finns.

-Haninge är ett kanonexempel på hur man vände den socioekonomiska trenden på bara tre år. Den stolthet man kände över det gjorde att man fick ett självspelande piano.

Parallellt med förändringarna i skolan föreslår utredarna en lång rad åtgärder för att främja läsandet i stort. Bland annat vill man att studieförbunden och folkhögskolorna satsar 30 miljoner av sitt nuvarande anslag på rent läsfrämjande åtgärder. Uppskattade och till och med livsavgörande satsningar som "Läs för mig pappa" ska inte kräva extraanslag.

-Det är fantastiskt att det finns utrymme i Studieförbunden för lattjokurser, men nu när den här trenden har brutits behöver vi allas hjälp, och särskilt från dem som är så här välfinansierade, säger Johanna Koljonen.

Läsombud i förskolorna.

Vidareutbilda lärarna i litteratur och läsutlärning.

Sträva efter en utbildad bibliotekarie vid varje skolbibliotek.

Maxgräns på en miljon kronor för litteraturstöd till enskilda förlag. De pengar som frigörs ska bland annat gå till kulturtidskrifter men också i högre utsträckning fördelas till de mindre förlagen, i dag ofta de som satsar på översatt kvalitetslitteratur.

Läsfrämjande och litteratur ska ingå i de kulturplaner som just nu tas fram i regionerna inom den så kallade regionsamverkansmodellen. Statliga medel bör ges till landstingen för det.

Kulturrådet ska vika 17 miljoner för att sätta igång och samordna "läsfrämjande insatser av nationellt intresse".

Folkbildningen ska jobba mer med läsfrämjande än tidigare, 30 miljoner av befintligt anslag ska vikas till det.

En parlamentarisk utredning tillsätts för att följa upp det så kallade läslyftet.

Gunnar Ardelius, Författarförbundets ordförande:

-Det här är en väldigt efterlängtad utredning och vi är väldigt tacksamma över det stora arbete som kommittén har gjort. Men vi tycker att man måste vara mycket mer konkret när det gäller upphovsmännens möjligheter till försörjning, de har trots allt en väldigt central roll i det litterära systemet, utan oss blir det helt enkelt inga böcker.

Lena Adelsohn Liljeroth (M), kulturminister:

-Det finns egentligen aldrig någon utredning som får förutsättningarna "ni kommer att få x antal miljoner att fördela", utan man utgår från den situation som är och lägger fram förslag. Vad det kan komma att kosta ytterligare det blir en senare fråga.

TT Spektra: Hur orolig är du över den sjunkande läskunskapen bland barn och unga?

-Väldigt oroad. Det påverkar inlärningen av andra ämnen, som professor Martin Ingvar också sade att det är bland dem som inte klarar att få fullständiga betyg som vi hittar dem som inte läste ordentligt när de var små. Så det är avgörande för hela framtiden.

Kristina Ahlinder, Förläggareföreningens ordförande:

-Jag är väldigt glad att man uppmärksammar det här med den försämrade läsningen, det är otroligt viktigt att hela samhället fokuserar på det här. Jag tycker det är synd att man inte har möjlighet att tillföra nya friska pengar, att vi inte i Sverige ska klara av att föra in mer pengar i den här sektorn.

Helén Pettersson, förbundsordförande Arbetarnas Bildningsförbund (ABF):

-Ett fullkomligt oacceptabelt förslag. Vi jobbar med mycket läsfrämjande i dag. Tycker utredningen att vi ska bort det och sedan söka projektbidrag för verksamheten. Det är väldigt olyckligt att utredningen inte fastslår att det behövs mer resurser till läsfrämjandet.

(Utredningen föreslår att pengar skall flyttas från studieförbunden till läsfrämjande insatser)

Gunilla Carlsson (S), ordförande kulturutskottet:

-Det är tydligt att man vill ha ett läslyft för Sverige och det tycker vi är bra, det har vi också presenterat i dag. Men man måste ta pengarna någonstans i från och det är olyckligt att man vill gå in och villkora de statliga bidragen till folkbildningen. Vi vet att folkbildningen jobbar mycket med läsfrämjande redan nu.
ANNONS