Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Kraftigt ökad kapacitet med Västlänken

Först med Västlänken kan Västsveriges kollektivtrafik på allvar möta de utmaningar den står inför, skriver Samuel Lindh och Jan Lenander, Ja till trängselskatt i Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborg, den mest bilberoende storstaden i Norden, är i akut behov av ett modernt kollektivtrafiksystem och ökad järnvägskapacitet. Att en företrädare för den trafikpolitik som skapat detta kritiserar en satsning på järnväg förvånar inte. Mer överraskande är att en tidigare trafikdirektör inte har större kunskap om järnväg, kollektivtrafik och samhällsekonomi.

Järnvägens resandeökning har vida överträffat alla prognoser under 20 års tid. När Citytunneln byggdes i Malmö var prognosen ”orealistisk”. Och det var den; resandet blev mycket större än förväntat och den kraftiga ökningen har fortsatt.

Betydligt mer lönsam

I sin artikel på GP Debatt utgår Claes Westberg ifrån att satsningar på väg är samhällsekonomiskt bättre än på järnväg. Kostnaderna för många effekter, både på väg och järnväg, är svåra att beräkna. Trafikverket använder vedertagen forskning som grund för sina beräkningar och samma metoder används för att beräkna nyttan av både vägar och järnvägar. Att den samhällsekonomiska kostnaden i 2009 års priser blir lägre för Västlänken än de angivna 20 miljarderna beror på att kostnaden räknas ned med kalkylräntan 3,5 procent för varje år efter byggstart. Nyttan räknas ned på samma sätt. Om nyttor och kostnader inte räknas ned med 3,5 procent skulle Västlänken bli betydligt mer lönsam. Som jämförelse kan nämnas att Västlänken har en betydligt bättre samhällsekonomisk nytta än en utbyggnad av E20 till motorväg.

Westberg hävdar att Trafikverket dubbelräknar nyttan av en utbyggd Boråsbana i relation till Västlänken. Detta trots att det tydlig framgår i Trafikverkets kalkyl att en eventuell Boråsbana överhuvudtaget inte ingår i bedömningen av Västlänkens nytta.

Avlastar Göteborg C

Västlänken kommer att avlasta Göteborgs Central betydligt. I dag har alla tåg rejält tilltagna gångtider för att komma fram till plattformen i Göteborg. Detta för att kompensera för den täta trafiken, det bristande antalet plattformar och de många korsande tågvägarna. Det är problem med dagens station som sprider sig i hela tågsystemet. Pendeltåget från Kungsbacka blir exempelvis ofta stående vid Skansen Lejonet för att invänta utrymme att köra fram till plattformen. Den sammantagna bedömningen är att alla tåg kommer att få stora restidsvinster av Västlänken – även om resenärer söderifrån som skall till Göteborgs Central får relativt sett minst nytta.

Nyttan med planskildhet i Olskroken fanns med som ett så kallat övrigt objekt redan i förra kalkylen. Den har alltså inte tillkommit senare som Westberg påstår, däremot ingår nu kostnaden som del i den nya kalkylen. Historiskt så planerar Trafikverket anslutningar (planskildhet) separat ifrån huvudprojekt. Se till exempel även Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Planskildheten förbättrar situationen vid Olskroken, och den valda utformningen är helt meningslös utan Västlänken.

Tillsammans med Västlänken ger det kraftigt ökad kapacitet, minskade restider, fler stationer och nya bytespunkter. Först då kan Västsveriges kollektivtrafik på allvar möta de utmaningar den står inför.

Fler städer väljer tågtunnlar

Det är intressant hur tågtunnlar för genomgående tågtrafik med flera centrala knutpunkter får mer och mer genomslag i moderna städer. De två andra svenska storstäderna har redan byggt, eller håller på att bygga var sin tågtunnel. Zurich, som ibland omnämnts i debatten, bygger nu sin andra genomgående järnvägstunnel. Oslo planerar för ytterligare en tågtunnel under staden, likaså Helsingfors för att nämna några.

För modern kollektivtrafik behövs en effektiv, kapacitetsstark och kraftfull pulsåder dit annan kollektivtrafik ansluter. Det tog alldeles för lång tid för Västsverige och Göteborg att vakna till och inse dessa behov. Det vore sorgligt om vi lurades att somna om och missa tåget mot framtiden. Nu behöver vi lösa problem i stället för att gå i gamla hjulspår.

Samuel Lindh

nationalekonom, aktiv i nätverket Ja till trängselskatt i Göteborg

Jan Lenander

gymnasielärare, aktiv i nätverket Ja till trängselskatt i Göteborg

Mest läst